Skogseken
Detta arbete har gjorts för att undersöka vilken syn som Landskapsingenjörsstudenter har på ekens estetiska värde, samt vilka användningssätt de tycker framhäver ekens karaktärer. Motivationen har varit att skapa en bild av hur den framtida användningen kan komma att se ut. Jag har valt att ägna...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Otro |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2007
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/12473/ |
| _version_ | 1855572070134448128 |
|---|---|
| author | Svensson, Johan |
| author_browse | Svensson, Johan |
| author_facet | Svensson, Johan |
| author_sort | Svensson, Johan |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Detta arbete har gjorts för att undersöka vilken syn som Landskapsingenjörsstudenter har på ekens estetiska värde, samt vilka användningssätt de tycker framhäver ekens karaktärer. Motivationen har varit att skapa en bild av hur den framtida användningen kan komma att se ut.
Jag har valt att ägna en del av arbetet åt att lyfta fram vissa historiska händelser där eken har spelat en viktig roll. Detta har jag gjort för att jag tycker att det är viktigt att känna till ekens historia om man skall argumentera för att använda den. När bönderna förbjöds hugga ner ekar på sin egen mark, så skapades ett ekhat, men spåren av denna syn på eken är förmodligen väldigt otydliga idag. Att eken har varit ansedd som ett heligt träd har gett den ett stort symbolvärde.
I den enkätstudie som jag har gjort framkommer det att landskapsingenjörsstudenterna helst ser eken som solitär, då den viktigaste ekkaraktären är storleken på trädet. Även kronans och grenarnas form anses vara avgörande för upplevelsen. Fyra fallstudier har gjorts för att undersöka olika typfall av ekanvändning i stadsmiljö. De fyra olika fallen representerar fyra olika användningssätt: bestånd/trädgrupper, solitärträd, gatuträd och landsvägsallé. Platserna har getts olika referensvärde beroende på hur väl ekens viktigaste karaktärsegenskaper bevaras i respektive situation.
Trädgrupper/bestånd presenteras i den första platsstudien. En av de mest framträdande karaktärerna i den studerade parken är ekarnas krokiga grenar. Ett högt referensvärde ges eftersom grenarnas form är en av de mest uppskattade karaktärerna.
I den andra fallstudien har eken som solitär studerats, och även den här platsen får ett högt referensvärde då den representerar bilden av den stora, breda solitäreken, som är den användningsform som ansågs som mest positiv bland studenterna.
Eken som gatuträd utgör den tredje fallstudien. Den här platsen får ett lägre referensvärde eftersom inte tillräckligt utrymme ges åt ekarna att få breda ut sin kronbas. Den typiska ekkronan framträder därför inte på platsen.
Landsvägsallén är det sista av de fyra fallen. Alléer med ekar är inte vanliga i Skåne, och att de är sällsynta gör platsen intressant. Vissa av de typiska ekkaraktärerna framkommer till viss del, och den tydligaste är ekens förmåga att fälla ut sina horisontella grenvåningar längst ner i kronan. Ekarnas sick-sackformade grenar gör alléns valv vackert. Allén kan på sikt dessutom få ett ganska högt biologiskt värde.
Studierna visar att eken har många kvaliteter, vilka kan utnyttjas väl med ett flertal användningssätt. Att eken som solitär tenderar att ge den starkaste upplevelsen visar att den klassiska symbolbilden av eken lever kvar. |
| format | Otro |
| id | RepoSLU12473 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2007 |
| publishDateSort | 2007 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU124732017-10-27T09:31:24Z https://stud.epsilon.slu.se/12473/ Skogseken Svensson, Johan Landscape Management, Design, and Construction (until 121231) Plant ecology Detta arbete har gjorts för att undersöka vilken syn som Landskapsingenjörsstudenter har på ekens estetiska värde, samt vilka användningssätt de tycker framhäver ekens karaktärer. Motivationen har varit att skapa en bild av hur den framtida användningen kan komma att se ut. Jag har valt att ägna en del av arbetet åt att lyfta fram vissa historiska händelser där eken har spelat en viktig roll. Detta har jag gjort för att jag tycker att det är viktigt att känna till ekens historia om man skall argumentera för att använda den. När bönderna förbjöds hugga ner ekar på sin egen mark, så skapades ett ekhat, men spåren av denna syn på eken är förmodligen väldigt otydliga idag. Att eken har varit ansedd som ett heligt träd har gett den ett stort symbolvärde. I den enkätstudie som jag har gjort framkommer det att landskapsingenjörsstudenterna helst ser eken som solitär, då den viktigaste ekkaraktären är storleken på trädet. Även kronans och grenarnas form anses vara avgörande för upplevelsen. Fyra fallstudier har gjorts för att undersöka olika typfall av ekanvändning i stadsmiljö. De fyra olika fallen representerar fyra olika användningssätt: bestånd/trädgrupper, solitärträd, gatuträd och landsvägsallé. Platserna har getts olika referensvärde beroende på hur väl ekens viktigaste karaktärsegenskaper bevaras i respektive situation. Trädgrupper/bestånd presenteras i den första platsstudien. En av de mest framträdande karaktärerna i den studerade parken är ekarnas krokiga grenar. Ett högt referensvärde ges eftersom grenarnas form är en av de mest uppskattade karaktärerna. I den andra fallstudien har eken som solitär studerats, och även den här platsen får ett högt referensvärde då den representerar bilden av den stora, breda solitäreken, som är den användningsform som ansågs som mest positiv bland studenterna. Eken som gatuträd utgör den tredje fallstudien. Den här platsen får ett lägre referensvärde eftersom inte tillräckligt utrymme ges åt ekarna att få breda ut sin kronbas. Den typiska ekkronan framträder därför inte på platsen. Landsvägsallén är det sista av de fyra fallen. Alléer med ekar är inte vanliga i Skåne, och att de är sällsynta gör platsen intressant. Vissa av de typiska ekkaraktärerna framkommer till viss del, och den tydligaste är ekens förmåga att fälla ut sina horisontella grenvåningar längst ner i kronan. Ekarnas sick-sackformade grenar gör alléns valv vackert. Allén kan på sikt dessutom få ett ganska högt biologiskt värde. Studierna visar att eken har många kvaliteter, vilka kan utnyttjas väl med ett flertal användningssätt. Att eken som solitär tenderar att ge den starkaste upplevelsen visar att den klassiska symbolbilden av eken lever kvar. The objective of this report was to examine the aesthetic value of the oak tree from the landscape manager’s point of view and in what way the oak tree can be used to enhance it’s characteristics. I wanted to give and idea of the future use and usability of the oak tree As a landscape manager, I believe it is important to be able to show the qualities of a tree to one’s customers. Therefore, I have chosen to discuss the historic and symbolic value of the oak tree. As an example, I explain the hatred towards oak trees that developed from the government’s declaration that farmers where not allowed to cut down any oak tree on their own properties. I have also had a questionnaire answered by last year students of the Programme of Landscape managing at SLU Alnarp in Sweden. The answers showed that landscape managers look at the oak tree as a solitaire tree, because they think that much of it’s characteristics lie in it’s size. The size of the crown and the shape of the branches were also two very important distinguishing features. I have studied four different types of usage of the oak tree; as a group tree, as a solitaire tree, as an urban (city) tree and as a country road tree. These four different case studies have each been given an individual value based on how well the trees’ natural character or properties were represented. In the first case study, I looked at a group of oak trees in a park. The trees here had the very typical winding, crooked branches. Since crooked branches were one of the oak tree’s most appreciated characteristics, this study was given a high individual value. In a second case study, I looked at the solitaire oak tree. This case study was also given a high value. Partly because of it’s typical branches and it’s widely spread crown, but also because this specific usage of the oak tree was the most appreciated, according to the answers in the questionnaire. The oak tree as an urban city tree was studied in the third case. The study was given a low value because of the trees’ inability to spread their crown. The trees showed no typical characteristics. Since rows of trees are rare but very much appreciated in Skåne, I did my last study on a row of trees alongside a country road. Here, the oak tree showed some of their characteristics, and, in particular, had the ability to spread their lower branches horizontally. The higher crooked and winding branches gave a very special and interesting shape to the treetops. In general, rows of trees have a very high biological value. A very high individual value was given this study. The case studies show that the oak tree has many properties and traits of character, which may very well be used in a number of different situations and places. The fact that the oak tree as a solitaire tree raised the highest individual value, shows that the classical symbolic image of the oak tree lingers on. 2007-06-19 Other NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/12473/1/svensson_j_171027.pdf Svensson, Johan, 2007. Skogseken : en undersökning av ekens kulturhistoriska och estetiska värde, samt dess användning i den urbana vegetationsbyggnaden. UNSPECIFIED, Alnarp. Alnarp: (LTJ, LTV) > Dept. Of Landscape Architecture, Planning and Management <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/LMNR=3A644.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8352 swe |
| spellingShingle | Landscape Management, Design, and Construction (until 121231) Plant ecology Svensson, Johan Skogseken |
| title | Skogseken |
| title_full | Skogseken |
| title_fullStr | Skogseken |
| title_full_unstemmed | Skogseken |
| title_short | Skogseken |
| title_sort | skogseken |
| topic | Landscape Management, Design, and Construction (until 121231) Plant ecology |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/12473/ https://stud.epsilon.slu.se/12473/ |