Mänsklig påverkan på mindre vattendrag i skogslandskapet
Interference in an ecosystem means a disturbance. When harvesting, forest roads have to be build to cope with heavy duty vehicles. Crossing brooks can not always be avoided. In this case bridges or culverts have to be built. There are many different kinds of culverts and depending on what type yo...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Otro |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2006
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/12421/ |
| _version_ | 1855572060164587520 |
|---|---|
| author | Bodegård, Gabriele |
| author_browse | Bodegård, Gabriele |
| author_facet | Bodegård, Gabriele |
| author_sort | Bodegård, Gabriele |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Interference in an ecosystem means a disturbance. When harvesting, forest roads have to be
build to cope with heavy duty vehicles. Crossing brooks can not always be avoided. In this
case bridges or culverts have to be built. There are many different kinds of culverts and
depending on what type you choose and how you place the culvert, the watercourse and the
water organisms can be harmed in different ways. If you choose the best alternative and place
the culvert correctly, migration of aquatic living organisms is possible. Migration barriers can
be high velocity in the culvert, large jumping height from the brook or too small water depth
close to the culvert.
Forestry is carried out as effectively as possible. This can result in damaged
protection zones along the brooks. To leave protection zones means incurred costs.
Furthermore, it takes time to consider which trees to leave and the harvester may not see the
watercourse or may lack knowledge about the value of protection zones along streams.
I inventoried 118 culverts. Johan Spens at the Department for Aquaculture at
SLU in Umeå has developed a calculating model, the ecohydraulic model, which can predict a
culverts function and determine whether it is a possible migration barrier. I tested the model
by comparing it with two other models, System Aqua developed by the Swedish
Environmental Protection Agency and guidelines developed by the Swedish Fisheries
Agency. I could test all three different models at 21 culverts, comparing the results in respect
of whether the culverts were migration barriers. The ecohydraulic model calculated that 17
culverts was a migration barrier, the Fishery Agency's guidelines resulted in 18 barriers and
System Aqua in 10.
In comparison to System Aqua and the Swedish Fisheries Agency guidelines, I
conclude that the ecohydraulic model provides a realistic evaluation of the culvert function. It
also takes into consideration seasonal variations in water levels, thus providing information on
whether the culvert is under-dimensioned. Furthermore, the model is easy to use for persons
without aquatic – ecological competence. |
| format | Otro |
| id | RepoSLU12421 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2006 |
| publishDateSort | 2006 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU124212017-10-30T11:10:18Z https://stud.epsilon.slu.se/12421/ Mänsklig påverkan på mindre vattendrag i skogslandskapet Bodegård, Gabriele Water resources and management Interference in an ecosystem means a disturbance. When harvesting, forest roads have to be build to cope with heavy duty vehicles. Crossing brooks can not always be avoided. In this case bridges or culverts have to be built. There are many different kinds of culverts and depending on what type you choose and how you place the culvert, the watercourse and the water organisms can be harmed in different ways. If you choose the best alternative and place the culvert correctly, migration of aquatic living organisms is possible. Migration barriers can be high velocity in the culvert, large jumping height from the brook or too small water depth close to the culvert. Forestry is carried out as effectively as possible. This can result in damaged protection zones along the brooks. To leave protection zones means incurred costs. Furthermore, it takes time to consider which trees to leave and the harvester may not see the watercourse or may lack knowledge about the value of protection zones along streams. I inventoried 118 culverts. Johan Spens at the Department for Aquaculture at SLU in Umeå has developed a calculating model, the ecohydraulic model, which can predict a culverts function and determine whether it is a possible migration barrier. I tested the model by comparing it with two other models, System Aqua developed by the Swedish Environmental Protection Agency and guidelines developed by the Swedish Fisheries Agency. I could test all three different models at 21 culverts, comparing the results in respect of whether the culverts were migration barriers. The ecohydraulic model calculated that 17 culverts was a migration barrier, the Fishery Agency's guidelines resulted in 18 barriers and System Aqua in 10. In comparison to System Aqua and the Swedish Fisheries Agency guidelines, I conclude that the ecohydraulic model provides a realistic evaluation of the culvert function. It also takes into consideration seasonal variations in water levels, thus providing information on whether the culvert is under-dimensioned. Furthermore, the model is easy to use for persons without aquatic – ecological competence. Varje ingrepp i ett ekosystem innebär en störning. När avverkningar skall göras måste det byggas hållbara vägar för att göra framkomligheten för tunga fordon möjligt. Det går inte alltid att undvika att vattendrag korsas. Då läggs oftast vägtrummor i vattendraget. Det finns många olika typer av vägtrummor och beroende på vilken typ man väljer och hur man placerar trumman, påverkas vattendraget och de vattenlevande organismerna olika mycket. Ju bättre trumma man väljer desto mindre blir störningarna och vandringen av vattenorganismer äventyras inte. Möjliga vandringshinder kan vara för hög hastighet av genomflödande vatten, för hög hopphöjd (avståndet mellan trummans nedre kant och bäckytan) och för litet ansatsdjup (vattendjupet i bäcken under trumman). Dagens skogsbruk bedrivs så effektivt som möjligt. Detta kan resultera i att skyddszoner mot de mindre vattendragen inte lämnas. Det kan bero på flera olika faktorer, bl.a. att det är resurskrävande (det tar tid att planera vad som skall lämnas och tid är pengar), att markägaren förlorar pengar (timmervärdet går förlorat), att skogsarbetaren inte ser vattendragen och kan därmed inte lämna någon skyddszon eller brist på kunskap om värdet av skyddszoner. Jag inventerade sammanlagt 118 vägtrummor. Johan Spens vid Institutionen för vattenbruk vid SLU i Umeå har utvecklat en beräkningsmodell, den ekohydrauliska modellen, som skall kunna förutsäga om en vägtrumma är ett möjligt vandringshinder. Jag testade modellen genom att jämföra den med två andra bedömningsmodeller, System Aqua från Naturvårdsverket och Fiskeriverkets riktlinjer. Vid 21 av de inventerade 118 trummorna kunde jag testa alla tre modeller och jämföra resultaten med varandra. Den ekohydrauliska modellen beräknade att 17 av dessa vägtrummor är vandringshinder vid någon tid på året. Enligt Fiskeriverkets riktlinjer är 18 vandringshinder och enligt System Aqua är 10 vandringshinder för fisk. Till skillnad från System Aqua och Fiskeriverkets riktlinjer bedömer jag att den ekohydrauliska modellen ger en realistisk bedömning av vägtrummans funktion. Den tar också hänsyn till olika vattenflöden under året och ger därför svar på om trumman är underdimensionerad. Samtidigt är den lätt att använda också för personer som inte har akvatiska/ekologiska förkunskaper. 2006-12-20 Other NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/12421/1/bodegard_g_171030.pdf Bodegård, Gabriele, 2005. Mänsklig påverkan på mindre vattendrag i skogslandskapet : en inventering av vägtrummor och skyddszoner kring dessa i Uppsala län och norra Västmanlands län. UNSPECIFIED, Umeå. Umeå: (NL, NJ) > Dept. Of Aquatic Resources <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-135.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8405 swe |
| spellingShingle | Water resources and management Bodegård, Gabriele Mänsklig påverkan på mindre vattendrag i skogslandskapet |
| title | Mänsklig påverkan på mindre vattendrag i skogslandskapet |
| title_full | Mänsklig påverkan på mindre vattendrag i skogslandskapet |
| title_fullStr | Mänsklig påverkan på mindre vattendrag i skogslandskapet |
| title_full_unstemmed | Mänsklig påverkan på mindre vattendrag i skogslandskapet |
| title_short | Mänsklig påverkan på mindre vattendrag i skogslandskapet |
| title_sort | mänsklig påverkan på mindre vattendrag i skogslandskapet |
| topic | Water resources and management |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/12421/ https://stud.epsilon.slu.se/12421/ |