Resultat från tre klonförsök med fågelbär, Prunus avium L, i södra Sverige
This study was based on measurements of growth and shape of 50 clones of wild cherry, Prunus avium L, in south Sweden and aimed at finding out wether or not any of these clones are useful for commercial propagation. Initially, a short assembly of documented knowledge concerning wild cherry as a t...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | L3 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Forest Ecology and Management
2008
|
| Materias: |
| _version_ | 1855571999082938368 |
|---|---|
| author | Nilsson, Håkan |
| author_browse | Nilsson, Håkan |
| author_facet | Nilsson, Håkan |
| author_sort | Nilsson, Håkan |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | This study was based on measurements of growth and shape of 50 clones of wild cherry, Prunus avium L, in south Sweden and aimed at finding out wether or not any of these clones are useful for commercial propagation.
Initially, a short assembly of documented knowledge concerning wild cherry as a timber producing tree species was put together. The study of the 50 clones includes information gathered during the fall of 2006 from four trials located in the counties of Blekinge, Småland and Västergöland. The oldest trial, founded in Tranemåla, Blekinge, in 1992, was focused on offspring and aimed at discerning differences between provenances and at developing an adapted plant material. The other experiments were both clone trials and founded in 2002. These are based on 50 individuals selected from the offspring trial in Tranemåla. The 50 individuals were generated through cloning and then planted in six different locations. Materials from three of these six trials are included in this thesis.
The data collection included the following measurements and registrations: tree height, diameter at 1, 3 m above ground level, observation of quality indicators, such as spike knot double top, and stem damage, up to the height of 5 meters. As well, stem straightness was assessed and registered in one of four classes. Several representatives from the sawmill and furniture industries were asked to take part in a survey regarding their preferences and opinions about timber quality of wild cherry. The results from the survey were used in the calculations of commercial usefulness. Only few companies deal with wild cherry in Sweden and greater participation in the survey, i.e. from a larger number of company representatives, would have been desirable.
The results show that the occurrence of timber quality defects varies between the clones. The clone trials in Västergötland, prove to have more defects than the other two trials. In all trials clone number 50 has the best average value according to the calculations. The five best clones according to the calculations of all trials simultaneously, are number 50, 33, 48, 44 and 49.
The conclusion is that five out of the 50 clones seems to have somewhat better timber qualities. However, more research is needed in this field. |
| format | L3 |
| id | RepoSLU12095 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2008 |
| publishDateSort | 2008 |
| publisher | SLU/Dept. of Forest Ecology and Management |
| publisherStr | SLU/Dept. of Forest Ecology and Management |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU120952017-11-08T07:47:21Z Resultat från tre klonförsök med fågelbär, Prunus avium L, i södra Sverige Results from three clone trials with wild cherry, Prunus avium L, in southern Sweden Nilsson, Håkan klonförsök fågelbär prunus avium This study was based on measurements of growth and shape of 50 clones of wild cherry, Prunus avium L, in south Sweden and aimed at finding out wether or not any of these clones are useful for commercial propagation. Initially, a short assembly of documented knowledge concerning wild cherry as a timber producing tree species was put together. The study of the 50 clones includes information gathered during the fall of 2006 from four trials located in the counties of Blekinge, Småland and Västergöland. The oldest trial, founded in Tranemåla, Blekinge, in 1992, was focused on offspring and aimed at discerning differences between provenances and at developing an adapted plant material. The other experiments were both clone trials and founded in 2002. These are based on 50 individuals selected from the offspring trial in Tranemåla. The 50 individuals were generated through cloning and then planted in six different locations. Materials from three of these six trials are included in this thesis. The data collection included the following measurements and registrations: tree height, diameter at 1, 3 m above ground level, observation of quality indicators, such as spike knot double top, and stem damage, up to the height of 5 meters. As well, stem straightness was assessed and registered in one of four classes. Several representatives from the sawmill and furniture industries were asked to take part in a survey regarding their preferences and opinions about timber quality of wild cherry. The results from the survey were used in the calculations of commercial usefulness. Only few companies deal with wild cherry in Sweden and greater participation in the survey, i.e. from a larger number of company representatives, would have been desirable. The results show that the occurrence of timber quality defects varies between the clones. The clone trials in Västergötland, prove to have more defects than the other two trials. In all trials clone number 50 has the best average value according to the calculations. The five best clones according to the calculations of all trials simultaneously, are number 50, 33, 48, 44 and 49. The conclusion is that five out of the 50 clones seems to have somewhat better timber qualities. However, more research is needed in this field. Denna undersökning syftade till att med stöd av mätningar av tillväxt och form hos 50 kloner av fågelbär bedöma vilka av dessa som är bäst för kommersiell förökning. En kortfattad sammanfattning av dokumenterad kunskap rörande fågelbär som virkesproducerande trädslag gjordes inledningsvis. Undersökningen av de 50 klonerna omfattar uppgifter som insamlats under hösten 2006 från fyra försökslokaler med fågelbär. Lokalerna är belägna i Blekinge, Småland och Västergötland. Det äldsta försöket var inriktat på avkommor och anlades 1992 i Tranemåla, Blekinge, i syfte att urskilja skillnader mellan provenienser och att få fram ett anpassat plantmaterial. På övriga lokaler anlades klonförsök 2002. Klonförsöken baseras på 50 plusträd utvalda från avkommeförsöket i Tranemåla. Dessa 50 individer klonförökades och planterades på sex lokaler. Materialet från tre av dessa ingår i detta examensarbete. Vid datainsamlingen mättes trädhöjd, diameter vid 1,3 meter ovan marknivå, samt kvalitetsnedsättande defekter som sprötkvist, dubbeltopp och stamskada upp till fem meters höjd. Vidare gjordes en bedömning med fyra klasser av stammarnas rakhet för bedömning av kvalitetsutveckling och användbarhet för kommersiell förökning. Flera lövträanvändare fick besvara en enkät som låg till grund för hur databeräkningarna utfördes. Inom ramarna i enkäten poängsatte dessa lövträanvändare de inmätta variablernas betydelse, sett till virkeskvalitativa aspekter och kommersiellt intresse. Svaren på enkäten var likartade men det hade varit önskvärt att få enkäten besvarad från fler av de få företag som bearbetar fågelbärsvirke i Sverige. Resultaten visar att förekomsten av virkeskvalitativt negativa defekter varierar mellan lokalerna. Klonförsöket i Västergötland uppvisar fler negativa defekter än de andra två försöken. Klonerna utvärderades dels med ett index byggt på användarnas prioteringar, dels med variansanalys av egenskaperna produktionsförmåga och kvalitet. Kvalitetsmåttet baserades på trädens stamrakhet och klykbildning. Variansanalysen påvisade signifikanta klonskillnader i produktionsförmåga men inte i kvalitet. Däremot var det signifikanta skillnader i kvalitet mellan lokalerna. Resultatet antyder att valet av odlingslokal är viktigare än valet av klon för att uppnå god kvalitet. De fem bäst växande klonerna (nr 12, 33, 44, 8, 50) härstammar från moderträden 611 Trollhättan, 2302 Kristianstad, 2108 Oskarshamn, 810 Askersund och 2310 Kristianstad. Klonen med nummer 50 har det bästa medelvärdet utifrån indexberäkningarna. De fem bästa klonerna enligt indexberäkningarna har nr 50, 33, 48, 44 och 49. SLU/Dept. of Forest Ecology and Management 2008 L3 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/12095/ |
| spellingShingle | klonförsök fågelbär prunus avium Nilsson, Håkan Resultat från tre klonförsök med fågelbär, Prunus avium L, i södra Sverige |
| title | Resultat från tre klonförsök med fågelbär, Prunus avium L, i södra Sverige |
| title_full | Resultat från tre klonförsök med fågelbär, Prunus avium L, i södra Sverige |
| title_fullStr | Resultat från tre klonförsök med fågelbär, Prunus avium L, i södra Sverige |
| title_full_unstemmed | Resultat från tre klonförsök med fågelbär, Prunus avium L, i södra Sverige |
| title_short | Resultat från tre klonförsök med fågelbär, Prunus avium L, i södra Sverige |
| title_sort | resultat från tre klonförsök med fågelbär, prunus avium l, i södra sverige |
| topic | klonförsök fågelbär prunus avium |