Centrum i periferin : om konsumtion & stadslandskap
Hur påverkas stadslandskapet av kommersiella drivkrafter och aktörer? På vilket sätt påverkar invånarna staden genom sina konsumtionsmönster? Och hur påverkas det mänskliga vardagslivet i staden i sin tur av de kommersiella fysiska miljöerna? Är plats och konsumtionsvanor de starkaste identitetsmark...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H1 |
| Lenguaje: | sueco |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Urban and Rural Development
2010
|
| Materias: |
| _version_ | 1855570275475652608 |
|---|---|
| author | Carlberg, Anna |
| author_browse | Carlberg, Anna |
| author_facet | Carlberg, Anna |
| author_sort | Carlberg, Anna |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Hur påverkas stadslandskapet av kommersiella drivkrafter
och aktörer? På vilket sätt påverkar invånarna
staden genom sina konsumtionsmönster? Och hur
påverkas det mänskliga vardagslivet i staden i sin tur
av de kommersiella fysiska miljöerna? Är plats och
konsumtionsvanor de starkaste identitetsmarkörerna för
människor idag och på vilket sätt manifesteras och upprätthålls detta i stadsmiljön? Vilken typ av stadslandskap kan komma att behövas, eller bildas, i en framtid som kräver en mer resurssnål konsumtion?
Det här arbetet diskuterar konsumtionssamhället, tron
på ekonomisk utveckling och ständigt högre materiellt
välstånd som en väg till lycka, samt vad detta betyder
för stadens miljöer och de som lever i dem. Diskussionen
kretsar både kring vad kommersiella krafter får
för konsekvenser för stadens fysiska miljö liksom hur
konsumtionssamhället påverkar vår tids uppfattning
om vad som är stad. Olika tendenser och fenomen i det
nutida stadslandskapet som kan kopplas till konsumtionssamhället tas upp, exempelvis sprawl, anonymitet,
icke-platser, globala intressen som ställs mot lokala,
tendensen att automatiskt förknippa stadsliv med
shoppingliv, liksom de privata aktörernas ökade inflytande
över stadsutvecklingen.
Olika typer av kommersiella miljöer i staden behandlas,från gågatan till gallerian, från det lokala centrumet till det externa. I arbetet reflekteras kring vikten av att försöka frigöra sig från invanda föreställningar om hur olika stadsmiljöer bör se ut och fungera för att på så sätt hitta bättre lösningar eller starta en diskussion, till exempel om det ofta bortglömda ytterstadslandskapet på gränsen mellan stad och land.
En specifik kommersiellt präglad stadsmiljö studeras
närmare. Det externa köpcentrumet Kungens Kurva i Huddinge kommun strax utanför Stockholm, som tillsammans med näraliggande Skärholmen Centrum har blivit utsett till en framtida delregional kärna för handel, beskrivs, analyseras och diskuteras. Arbetet diskuterar även vad den offentliga planeringens vision av området som framtida delregional kärna för handel kan få för konsekvenser för platsens utveckling. Områdets symboliska betydelse, såväl som dess fysiska struktur och innehåll analyseras. Analysen går igenom
olika atmosfärer och karaktärer, platsens koppling till
omgivningen samt dess grönstruktur, för att öka förståelsen
för hur landskapet fungerar för människor. Hur
fungerar det externa köpcentrumet som fysisk miljö i
regional respektive i lokal skala? Vad får detta för konsekvenser för de boende i närområdet, som ju inte utgör
den kommersiella miljöns främsta målgrupp? Fysiska
och mentala barriärer som finns i landskapet på lokal
nivå analyseras och deras konsekvenser diskuteras.
Exempel på negativa konsekvenser av de lokala barriäreffekterna,är att miljön blockerar förflyttningar och
utbyte mellan Huddinge kommuns norra och södra
delar. En annan negativ konsekvens är att rörelser och
utbyte mellan Stockholm och Huddinge över kommungränsen
hämmas. Ytterligare en effekt är att barriärerna
förstärker och upprätthåller den redan existerande
sociala segregationen i området, där olika socioekonomiska
grupper hamnar i olika geografiska områden
utan utbyte med varandra. Slutsatsen är att den dåliga
tillgängligheten och den bristande sociala, kulturella
och ekonomiska förankringen på lokal nivå, minskar
Kungens Kurvas chanser att utvecklas till ett mångsidigt
och multifunktionellt landskap. Det innebär troligtvis
i sin tur att det blir mer känsligt och sårbart för
förändringar i samhället, och därmed mindre ekologiskt
och socialt hållbart.
I arbetet presenteras även en idéskiss. Platsens identitet,
som idag är formad av globala kommersiella aktörer
samt tillfälliga besökare utan vardaglig och nära koppling
till miljön, kan stärkas genom att lokala influenser
ges en chans att bli en del av miljön. Det kan stimuleras
genom att Kungens Kurva görs mer fysiskt tillgängligt
för de boende i näromgivningen. Genom bättre lokal
integration kan landskapet utvecklas till en miljö som
fungerar som delregional kärna i Stockholmregionen
samtidigt som den också fyller behov i den mindre
skalan.
Idéskissen är relativt enkel och utgör inte ett färdigt
förslag. Den syftar främst till att starta en diskussion
och väcka tankar och idéer kring stadslandskapets
utformning.
Då grönstrukturens karaktär och funktion redan idag är
en stark indikator på hur hela miljön fungerar, och då
gröna miljöer är starkt närvarande i området, utgår idéskissen till stor del från dessa. Det är genom att föreslå en ny grönstruktur, som idéskissen försöker lösa tillgänglighetsproblemen.Idéskissen går ut på att försöka
motverka de lokala barriäreffekterna genom att skapa
gröna urbana stråk, esplanader som sträcker sig tvärs
över landskapet och vidare ut i omgivningen, och kring
vilka bebyggelse och aktiviteter organiseras, för att på
så sätt introducerar sociala, ekologiska och ekonomiska
länkar i den fysiska miljön.
Esplanadernas strategiska placeringar omstrukturerar
hela miljön så att den hänger bättre samman med omgivningen.
De «gröna urbana stråken» fylls med olika funktioner, bebyggelse, miljöer och verksamheter - och uppmuntrar till rörelse och förflyttning i landskapet.
Teorin är att tillgänglighet och möjligheter att använda
platser i sig skapar starka incitament för människor att
förflytta sig i eller påverka en miljö - vilket i sin tur kan leda till större mångfald på en plats, både ifråga om
människor och verksamheter, och på så sätt också till
en mer dynamisk, hållbar och flexibel plats - något som
gynnar både kommersiella och rent mänskliga intressen. |
| format | H1 |
| id | RepoSLU1199 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe |
| publishDate | 2010 |
| publishDateSort | 2010 |
| publisher | SLU/Dept. of Urban and Rural Development |
| publisherStr | SLU/Dept. of Urban and Rural Development |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU11992012-04-20T14:12:57Z Centrum i periferin : om konsumtion & stadslandskap Center in the periphery : on consumption & city-landscapes Carlberg, Anna stad konsumtion stadslandskap köpcentrum globalisering hållbar utveckling consumption city-landscape Hur påverkas stadslandskapet av kommersiella drivkrafter och aktörer? På vilket sätt påverkar invånarna staden genom sina konsumtionsmönster? Och hur påverkas det mänskliga vardagslivet i staden i sin tur av de kommersiella fysiska miljöerna? Är plats och konsumtionsvanor de starkaste identitetsmarkörerna för människor idag och på vilket sätt manifesteras och upprätthålls detta i stadsmiljön? Vilken typ av stadslandskap kan komma att behövas, eller bildas, i en framtid som kräver en mer resurssnål konsumtion? Det här arbetet diskuterar konsumtionssamhället, tron på ekonomisk utveckling och ständigt högre materiellt välstånd som en väg till lycka, samt vad detta betyder för stadens miljöer och de som lever i dem. Diskussionen kretsar både kring vad kommersiella krafter får för konsekvenser för stadens fysiska miljö liksom hur konsumtionssamhället påverkar vår tids uppfattning om vad som är stad. Olika tendenser och fenomen i det nutida stadslandskapet som kan kopplas till konsumtionssamhället tas upp, exempelvis sprawl, anonymitet, icke-platser, globala intressen som ställs mot lokala, tendensen att automatiskt förknippa stadsliv med shoppingliv, liksom de privata aktörernas ökade inflytande över stadsutvecklingen. Olika typer av kommersiella miljöer i staden behandlas,från gågatan till gallerian, från det lokala centrumet till det externa. I arbetet reflekteras kring vikten av att försöka frigöra sig från invanda föreställningar om hur olika stadsmiljöer bör se ut och fungera för att på så sätt hitta bättre lösningar eller starta en diskussion, till exempel om det ofta bortglömda ytterstadslandskapet på gränsen mellan stad och land. En specifik kommersiellt präglad stadsmiljö studeras närmare. Det externa köpcentrumet Kungens Kurva i Huddinge kommun strax utanför Stockholm, som tillsammans med näraliggande Skärholmen Centrum har blivit utsett till en framtida delregional kärna för handel, beskrivs, analyseras och diskuteras. Arbetet diskuterar även vad den offentliga planeringens vision av området som framtida delregional kärna för handel kan få för konsekvenser för platsens utveckling. Områdets symboliska betydelse, såväl som dess fysiska struktur och innehåll analyseras. Analysen går igenom olika atmosfärer och karaktärer, platsens koppling till omgivningen samt dess grönstruktur, för att öka förståelsen för hur landskapet fungerar för människor. Hur fungerar det externa köpcentrumet som fysisk miljö i regional respektive i lokal skala? Vad får detta för konsekvenser för de boende i närområdet, som ju inte utgör den kommersiella miljöns främsta målgrupp? Fysiska och mentala barriärer som finns i landskapet på lokal nivå analyseras och deras konsekvenser diskuteras. Exempel på negativa konsekvenser av de lokala barriäreffekterna,är att miljön blockerar förflyttningar och utbyte mellan Huddinge kommuns norra och södra delar. En annan negativ konsekvens är att rörelser och utbyte mellan Stockholm och Huddinge över kommungränsen hämmas. Ytterligare en effekt är att barriärerna förstärker och upprätthåller den redan existerande sociala segregationen i området, där olika socioekonomiska grupper hamnar i olika geografiska områden utan utbyte med varandra. Slutsatsen är att den dåliga tillgängligheten och den bristande sociala, kulturella och ekonomiska förankringen på lokal nivå, minskar Kungens Kurvas chanser att utvecklas till ett mångsidigt och multifunktionellt landskap. Det innebär troligtvis i sin tur att det blir mer känsligt och sårbart för förändringar i samhället, och därmed mindre ekologiskt och socialt hållbart. I arbetet presenteras även en idéskiss. Platsens identitet, som idag är formad av globala kommersiella aktörer samt tillfälliga besökare utan vardaglig och nära koppling till miljön, kan stärkas genom att lokala influenser ges en chans att bli en del av miljön. Det kan stimuleras genom att Kungens Kurva görs mer fysiskt tillgängligt för de boende i näromgivningen. Genom bättre lokal integration kan landskapet utvecklas till en miljö som fungerar som delregional kärna i Stockholmregionen samtidigt som den också fyller behov i den mindre skalan. Idéskissen är relativt enkel och utgör inte ett färdigt förslag. Den syftar främst till att starta en diskussion och väcka tankar och idéer kring stadslandskapets utformning. Då grönstrukturens karaktär och funktion redan idag är en stark indikator på hur hela miljön fungerar, och då gröna miljöer är starkt närvarande i området, utgår idéskissen till stor del från dessa. Det är genom att föreslå en ny grönstruktur, som idéskissen försöker lösa tillgänglighetsproblemen.Idéskissen går ut på att försöka motverka de lokala barriäreffekterna genom att skapa gröna urbana stråk, esplanader som sträcker sig tvärs över landskapet och vidare ut i omgivningen, och kring vilka bebyggelse och aktiviteter organiseras, för att på så sätt introducerar sociala, ekologiska och ekonomiska länkar i den fysiska miljön. Esplanadernas strategiska placeringar omstrukturerar hela miljön så att den hänger bättre samman med omgivningen. De «gröna urbana stråken» fylls med olika funktioner, bebyggelse, miljöer och verksamheter - och uppmuntrar till rörelse och förflyttning i landskapet. Teorin är att tillgänglighet och möjligheter att använda platser i sig skapar starka incitament för människor att förflytta sig i eller påverka en miljö - vilket i sin tur kan leda till större mångfald på en plats, både ifråga om människor och verksamheter, och på så sätt också till en mer dynamisk, hållbar och flexibel plats - något som gynnar både kommersiella och rent mänskliga intressen. SLU/Dept. of Urban and Rural Development 2010 H1 swe https://stud.epsilon.slu.se/1199/ |
| spellingShingle | stad konsumtion stadslandskap köpcentrum globalisering hållbar utveckling consumption city-landscape Carlberg, Anna Centrum i periferin : om konsumtion & stadslandskap |
| title | Centrum i periferin : om konsumtion & stadslandskap |
| title_full | Centrum i periferin : om konsumtion & stadslandskap |
| title_fullStr | Centrum i periferin : om konsumtion & stadslandskap |
| title_full_unstemmed | Centrum i periferin : om konsumtion & stadslandskap |
| title_short | Centrum i periferin : om konsumtion & stadslandskap |
| title_sort | centrum i periferin : om konsumtion & stadslandskap |
| topic | stad konsumtion stadslandskap köpcentrum globalisering hållbar utveckling consumption city-landscape |