Återfotografering - nu, då och sen då?
Våra landskap är i ständig förändring, nu i snabbare takt än någonsin. Ett sätt att dokumentera dessa förändringar är markbaserad återfotografering. Inom området för landskapsarkitektur undersöks i uppsatsen hur markbaserad återfotografering kan användas, om det markbundna fotografiet är ett bra med...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Landscape Architecture (until 121231)
2010
|
| Materias: |
| _version_ | 1855570273181368320 |
|---|---|
| author | Pålsson, Maja |
| author_browse | Pålsson, Maja |
| author_facet | Pålsson, Maja |
| author_sort | Pålsson, Maja |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Våra landskap är i ständig förändring, nu i snabbare takt än någonsin. Ett sätt att dokumentera dessa förändringar är markbaserad återfotografering. Inom området för landskapsarkitektur undersöks i uppsatsen hur markbaserad återfotografering kan användas, om det markbundna fotografiet är ett bra medel för visuell dokumentation av landskap och om återfotografering kan ligga till grund för framtida planering av landskap. Målet är att belysa och utvärdera metoden och visa på dess styrkor men även dess begränsningar, genom litteraturstudier, fallstudier och en egen återfotograferingsstudie i Eslövs centrum undersöks metoden. Resultaten diskuteras sedan utifrån en teoretisk bakgrund om förändringsprocesser, platsidentiteter och planering.
Genom dessa undersökningar kommer uppsatsen fram till att fotografiet är ett lättillgängligt medium att förstå för betraktaren såväl som tekniskt okomplicerat. Markbaserad
återfotografering visar vyer såsom människor är vana att beskåda dem och det blir därför ett material som är lätt att kommunicera till dem utan yrkeskompetens inom området.
Återfotograferingen kan visa på förändringar och vara ett underlag till skötselplaner, nyexploatering eller en diskussion om vart landskapsförändringarna är på väg.
Återfotograferingen kan genom sitt återblickande skapa en förståelse för den förändring som landskapet genomgår och har genomgått. Den kunskapen är viktig när beslut skall fattas som påverkar hur landskapen kommer att se ut imorgon och är därmed viktig för verksamma landskapsarkitekter. Återfotografering kan även ge klarhet för en plats identitet då den i hög grad beror av platsens historia. Dessa egenskaper bidrar till att återfotografering kan vara en metod som svarar till de mål som ratificeringen av landskapskonventionen i Sverige kommer att innebära. Både för att skapa en dialog om förändringar med medborgare och myndigheter men även som en dokumentation av våra landskap. |
| format | M2 |
| id | RepoSLU1184 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2010 |
| publishDateSort | 2010 |
| publisher | SLU/Landscape Architecture (until 121231) |
| publisherStr | SLU/Landscape Architecture (until 121231) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU11842012-04-20T14:12:48Z Återfotografering - nu, då och sen då? Repeated photography - now, then and then what? Pålsson, Maja återfotografering planering foto-elicitation fotografi landskapsförändringar landskapskonventionen Eslöv Våra landskap är i ständig förändring, nu i snabbare takt än någonsin. Ett sätt att dokumentera dessa förändringar är markbaserad återfotografering. Inom området för landskapsarkitektur undersöks i uppsatsen hur markbaserad återfotografering kan användas, om det markbundna fotografiet är ett bra medel för visuell dokumentation av landskap och om återfotografering kan ligga till grund för framtida planering av landskap. Målet är att belysa och utvärdera metoden och visa på dess styrkor men även dess begränsningar, genom litteraturstudier, fallstudier och en egen återfotograferingsstudie i Eslövs centrum undersöks metoden. Resultaten diskuteras sedan utifrån en teoretisk bakgrund om förändringsprocesser, platsidentiteter och planering. Genom dessa undersökningar kommer uppsatsen fram till att fotografiet är ett lättillgängligt medium att förstå för betraktaren såväl som tekniskt okomplicerat. Markbaserad återfotografering visar vyer såsom människor är vana att beskåda dem och det blir därför ett material som är lätt att kommunicera till dem utan yrkeskompetens inom området. Återfotograferingen kan visa på förändringar och vara ett underlag till skötselplaner, nyexploatering eller en diskussion om vart landskapsförändringarna är på väg. Återfotograferingen kan genom sitt återblickande skapa en förståelse för den förändring som landskapet genomgår och har genomgått. Den kunskapen är viktig när beslut skall fattas som påverkar hur landskapen kommer att se ut imorgon och är därmed viktig för verksamma landskapsarkitekter. Återfotografering kan även ge klarhet för en plats identitet då den i hög grad beror av platsens historia. Dessa egenskaper bidrar till att återfotografering kan vara en metod som svarar till de mål som ratificeringen av landskapskonventionen i Sverige kommer att innebära. Både för att skapa en dialog om förändringar med medborgare och myndigheter men även som en dokumentation av våra landskap. ***************** Landscapes are constantly changing, today in increasing speed. Ground based repeated photography is one method to document and study these changes. This essay explore how ground based repeated photography can be used within landscape architecture, if ground based photographs is a good way to visually document landscapes and, last but not least, if exploring earlier changes in the landscape can help in planning. The goal is to elucidate and evaluate the method and show its strength and its limitations. The method is analyzed thru literature studies, case studies and a repeated photography study by the author in Eslöv, a small town in Sweden. The method is discussed from a theoretical background of change processes, place identity and planning. The essay comes to conclusion that photographs are easy to understand for the observer and also to produce. Ground based repeated photography shows landscapes from the point of view humans normally are situated. That makes the material easy to understand for people without special knowledge. Repeated photography can show change and be used as basic data for management, new development or for a discussion about how to handle landscape changes. The method can thru looking back in history create an understanding for how the landscape changes and witch changes they have gone thru earlier. That knowledge is important when you are planning for the future and therefore important for landscape architects. Repeated photography can bring knowledge about a place identity since it largely depends on the history of the place. These qualities can be important when the landscape commission is being ratified in Sweden. The method can meet some of the goals that the commission works for. The method can both assist in creating a dialog with the citizens and for documentation of the landscapes. SLU/Landscape Architecture (until 121231) 2010 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/1184/ |
| spellingShingle | återfotografering planering foto-elicitation fotografi landskapsförändringar landskapskonventionen Eslöv Pålsson, Maja Återfotografering - nu, då och sen då? |
| title | Återfotografering - nu, då och sen då? |
| title_full | Återfotografering - nu, då och sen då? |
| title_fullStr | Återfotografering - nu, då och sen då? |
| title_full_unstemmed | Återfotografering - nu, då och sen då? |
| title_short | Återfotografering - nu, då och sen då? |
| title_sort | återfotografering - nu, då och sen då? |
| topic | återfotografering planering foto-elicitation fotografi landskapsförändringar landskapskonventionen Eslöv |