Underhållskostnader för tröskor
Costs of maintenance on combines are a subject of interest thus it constitute a large investment and cost for the individual farmer. Therefore it is important to have up to date knowledge and the right facts to be able to do reliable calculations on one of the largest investments for a farmer. T...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | Otro |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2005
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/11597/ |
| _version_ | 1855571903063785472 |
|---|---|
| author | Pålsson, Martin Rydheimer, Erik |
| author_browse | Pålsson, Martin Rydheimer, Erik |
| author_facet | Pålsson, Martin Rydheimer, Erik |
| author_sort | Pålsson, Martin |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Costs of maintenance on combines are a subject of interest thus it constitute a large
investment and cost for the individual farmer. Therefore it is important to have up to
date knowledge and the right facts to be able to do reliable calculations on one of the
largest investments for a farmer.
The aim of this study was to compare costs of maintenance on combine/threshingmachine
with the computer program for advising environmental issues in agriculture,
STANK. Interviews took place and data were collected by handing out questionnaires to
20 farmers. A similar study conducted by Neuman (2003) investigated costs of
maintenance and compared these with STANK. The results of this study have also been
compared and examined related to data from SLA - Skogs och
Lantarbetsgivarförbundet.
The result shows that 18 out of 20 combines were given a higher cost of maintenance
when using STANK compared to the numbers in this study. The total cost of
maintenance in STANK and this study shows that STANK were in average 49, 4 %
higher. While comparing yearly using hours and cost of maintenance we found that the
cost raised with increased using hours, but there are no proportional connection between
increased yearly using hours and increased labour/own work. While checking the
condition between costs of maintenance and machine-age the study could not see that
the cost raised with machine age. The study was used for a different model of
calculation where we calculated with the cost, SEK/foot cutting width and year.
This model of calculation was used when comparing the cost SEK/foot cutting width
and year for SLA and the study. This model of calculation gave a better result than
STANK did. The model gave a deviation of 32,8 %.
Our conclusions
• The equation in STANK overrated the cost of maintenance by 49,4%.
• There were only some tendency of correlation between cost of maintenance and
yearly use.
• There is no relation between the cost of maintenance and the age of the machine.
• The maintenance should not be connected to using hours and the cost of buying
an equal new machine today.
• In our study we found that it is better to use a yearly cost in SEK/foot when
calculating the cost of maintenance on combines. However, this is a model
suitable for our study but this might not work for a general use. |
| format | Otro |
| id | RepoSLU11597 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2005 |
| publishDateSort | 2005 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU115972017-10-02T11:55:56Z https://stud.epsilon.slu.se/11597/ Underhållskostnader för tröskor Pålsson, Martin Rydheimer, Erik Agricultural machinery and equipment Costs of maintenance on combines are a subject of interest thus it constitute a large investment and cost for the individual farmer. Therefore it is important to have up to date knowledge and the right facts to be able to do reliable calculations on one of the largest investments for a farmer. The aim of this study was to compare costs of maintenance on combine/threshingmachine with the computer program for advising environmental issues in agriculture, STANK. Interviews took place and data were collected by handing out questionnaires to 20 farmers. A similar study conducted by Neuman (2003) investigated costs of maintenance and compared these with STANK. The results of this study have also been compared and examined related to data from SLA - Skogs och Lantarbetsgivarförbundet. The result shows that 18 out of 20 combines were given a higher cost of maintenance when using STANK compared to the numbers in this study. The total cost of maintenance in STANK and this study shows that STANK were in average 49, 4 % higher. While comparing yearly using hours and cost of maintenance we found that the cost raised with increased using hours, but there are no proportional connection between increased yearly using hours and increased labour/own work. While checking the condition between costs of maintenance and machine-age the study could not see that the cost raised with machine age. The study was used for a different model of calculation where we calculated with the cost, SEK/foot cutting width and year. This model of calculation was used when comparing the cost SEK/foot cutting width and year for SLA and the study. This model of calculation gave a better result than STANK did. The model gave a deviation of 32,8 %. Our conclusions • The equation in STANK overrated the cost of maintenance by 49,4%. • There were only some tendency of correlation between cost of maintenance and yearly use. • There is no relation between the cost of maintenance and the age of the machine. • The maintenance should not be connected to using hours and the cost of buying an equal new machine today. • In our study we found that it is better to use a yearly cost in SEK/foot when calculating the cost of maintenance on combines. However, this is a model suitable for our study but this might not work for a general use. Underhållskostnader på tröskor är ett område som är intressant att studera eftersom en tröska utgör en stor investering och kostnad för den enskilda lantbrukaren. Det är därmed av största vikt att ha kunskap och kunna göra tillförlitliga beräkningar angående underhållskostnader för en av de stora investeringarna för den enskilda lantbrukaren - tröskan. Det huvudsakliga syftet med arbetet var att samla in underlag från lantbrukare och jämföra dessa värden med maskinkalkylmodellen i växtnäringsrådgivningsprogrammet STANK. Denna insamling har genomförts genom intervjuer på 20 gårdar. Det har genomförts en liknande undersökning tidigare av Neuman (2003), där 10 olika maskinparkers underhållskostnad har jämförts med STANK för att se hur deras värden står i förhållande till verkligheten. Detta material var dock för litet för att kunna dra säkra slutsatser så därför ska denna studie komplettera underlaget när det gäller tröskor. Ett underlag med siffror från SLA, Skogs och Lantarbetsgivarförbundet har granskats för att ha verklighetsanknutna siffror att jämföra med. SLA beräknar underhållet på ett annorlunda sätt jämfört med STANK. De använder sig av brukad areal och får då fram tröskkostnad kr/ha tröskareal. Resultatet av undersökningen blev att 18 av 20 tröskor fick en högre underhållskostnad i STANK jämfört med studien. Vid jämförelse av STANK:s och studiens totala underhållskostnad fann vi att STANK låg i genomsnitt 49,4 % högre. När underhållet kopplades till årlig användning i timmar visade sig att kostnaden är stigande med ökad användning. Däremot finns inget proportionellt samband mellan ökad användning och ökat eget arbete med underhåll. Vid granskning av underhållskostnad i förhållande till maskinålder kunde studien inte utläsa att underhållet ökade med en ökad maskinålder. Siffrorna användes också för en alternativ beräkningsmodell där det räknades fram en kostnad, kr/fot och år vilken jämfördes med underhållskostnaden från SLA. Dessa beräkningar gav oss en avvikelse på 32,8 % vilket är ett bättre resultat än vad STANK gav. Våra slutsatser • Ekvationen i STANK övervärderade underhållskostnaden med 49,4 %. • Det finns enbart ett svagt samband mellan underhållskostnad och årlig användning. • Vi ser inget tydligt samband mellan underhållskostnad och maskinens ålder. • Underhållet bör inte vara så hårt knutet till användningstid och återanskaffningsvärde som det är idag. • I vår studie fann vi att det stämmer bättre att använda en fast kostnad, kr/fot och år när man räknar på underhållskostnad på tröskor. Detta är dock en modell som passade i vår studie men som möjligen inte fungerar för generell användning. 2005-11-30 Other NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/11597/1/palsson_m_rydheimer_e_171002.pdf Pålsson, Martin and Rydheimer, Erik, 2005. Underhållskostnader för tröskor. UNSPECIFIED, Alnarp. Alnarp: (LTJ, LTV) > Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-644.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-7373 swe |
| spellingShingle | Agricultural machinery and equipment Pålsson, Martin Rydheimer, Erik Underhållskostnader för tröskor |
| title | Underhållskostnader för tröskor |
| title_full | Underhållskostnader för tröskor |
| title_fullStr | Underhållskostnader för tröskor |
| title_full_unstemmed | Underhållskostnader för tröskor |
| title_short | Underhållskostnader för tröskor |
| title_sort | underhållskostnader för tröskor |
| topic | Agricultural machinery and equipment |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/11597/ https://stud.epsilon.slu.se/11597/ |