Anpassad skötsel : exempel på hyggesfritt skogsbruk i Mellannorrland

Total protection is often the option chosen when protecting forests with high environmental values. An alternative to total protection is application of management regimes that do not interrupt continuity of tree cover. This study focuses mainly on continuous cover forestry (CCF) in forest stands al...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Jansson, Lisa
Format: L3
Language:Swedish
Inglés
Published: SLU/Southern Swedish Forest Research Centre 2007
Subjects:
_version_ 1855571859453509632
author Jansson, Lisa
author_browse Jansson, Lisa
author_facet Jansson, Lisa
author_sort Jansson, Lisa
collection Epsilon Archive for Student Projects
description Total protection is often the option chosen when protecting forests with high environmental values. An alternative to total protection is application of management regimes that do not interrupt continuity of tree cover. This study focuses mainly on continuous cover forestry (CCF) in forest stands already protected. All objects are situated in the county of Jämtland in northwest Sweden. The purpose of the study was to attain a greater knowledge about CCF practices. Two issues were addressed. The first one was whether these methods are in accordance with regulations in the Swedish Forest Act regarding minimum post-harvest stocking levels. Secondly, to analyse these methods, i.e. to define them and describe residual stands resulting from their use. Extraction levels in the stands investigated were in accordance with the Swedish Forestry Act §10. Extraction rates ranged from 16 to 39% of the standing volume. Cutting cycles recommended range from ten to fifteen years. For one stand a cycle of some thirty years might be more suitable, because of the higher extraction rate in previous harvesting operations. Allowing local stand conditions to determine management regimes and cutting cycles is of course important. Three CCF regimes were detected. An important result in terms of conservation value was that diameter distributions were not changed by harvesting. This could imply that these methods are worth considering if the purpose is to preserve a certain environment regardless of whether it is conservational or recreational values that are to be preserved.
format L3
id RepoSLU11368
institution Swedish University of Agricultural Sciences
language swe
Inglés
publishDate 2007
publishDateSort 2007
publisher SLU/Southern Swedish Forest Research Centre
publisherStr SLU/Southern Swedish Forest Research Centre
record_format eprints
spelling RepoSLU113682017-10-09T07:07:33Z Anpassad skötsel : exempel på hyggesfritt skogsbruk i Mellannorrland Some examples of continuous cover forestry practices in northern Sweden Jansson, Lisa anpassad skötsel kalhyggesfritt skogsbruk naturvårdsavtal kontinuitetsskog Total protection is often the option chosen when protecting forests with high environmental values. An alternative to total protection is application of management regimes that do not interrupt continuity of tree cover. This study focuses mainly on continuous cover forestry (CCF) in forest stands already protected. All objects are situated in the county of Jämtland in northwest Sweden. The purpose of the study was to attain a greater knowledge about CCF practices. Two issues were addressed. The first one was whether these methods are in accordance with regulations in the Swedish Forest Act regarding minimum post-harvest stocking levels. Secondly, to analyse these methods, i.e. to define them and describe residual stands resulting from their use. Extraction levels in the stands investigated were in accordance with the Swedish Forestry Act §10. Extraction rates ranged from 16 to 39% of the standing volume. Cutting cycles recommended range from ten to fifteen years. For one stand a cycle of some thirty years might be more suitable, because of the higher extraction rate in previous harvesting operations. Allowing local stand conditions to determine management regimes and cutting cycles is of course important. Three CCF regimes were detected. An important result in terms of conservation value was that diameter distributions were not changed by harvesting. This could imply that these methods are worth considering if the purpose is to preserve a certain environment regardless of whether it is conservational or recreational values that are to be preserved. Avsättning av skogsmark är ett viktigt, men också ett relativt vanligt redskap för att värna om den biologiska mångfalden. I de naturvårdsavtal som Skogsstyrelsen Mellannorrland upplåtit under lite drygt tio års tid, har så mycket som 64% lämnats till fri utveckling. Att avsätta all mark som har betydelse för den biologiska mångfalden är däremot inte i överensstämmelse med skogspolitikens ramar. Ett skogsbruk med utrymme för anpassade skötselåtgärder kan vara en möjlig lösning för att möta skogsvårdslagens krav om ett hänsynstagande mot miljö- och produktionsvärden. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur de anpassade skötselmetoderna utformas i fält och hur dessa förhåller sig till skogsvårdslagen. En av slutsatserna från studien är att anpassade skötselmetoder fungerar bra då syftet är att bibehålla en beståndstyp, eftersom den fullskiktade strukturen inte förändras nämnvärt efter avverkning. Hela 96% av den produktiva skogsmarksarealen i Sverige sköts med någon form av kalhyggesmetod, vilket resulterar i att datamaterial från anpassade skötselmetoder är en bristvara. Eftersom naturvårdsavtal är relativt väldokumenterade var det i huvudsak data från dessa som användes i studien. För att studera hur anpassade skötselmetoder förhåller sig till lagen om ändamålsenlig återväxt samt hur åtgärdernas utformning ser ut i praktiken inventerades en handfull lämpliga objekt. Alla objekt var belägna i Jämtlands och Västernorrlands län, eftersom det enbart var här som ett anpassat skogsbruk i naturvårdsavtal har tillämpats. Resultaten från studien visar att tre olika former av anpassad skötsel kan urskiljas i de områden som inventerats i fält; naturvårdande avverkning, stamvis blädning samt volymsblädning. I de studerade objekten låg uttagen volym på ca 16 till 39%. Vid fortsatt avverkning i denna storleksordning bedöms lämpligt intervall mellan avverkningarna vara runt 10-15 år. På grund av ett högre volymsuttag i det stamvist blädade objektet bör dock avverkningsintervallet där vara betydligt längre, ca 28 år. Dessa siffror kan ge en viss vägledning vid planering av framtida anpassade skötselmetoder, men fortfarande är det viktigt med en insikt om att det är beståndets förutsättningar som sätter ramarna för hur åtgärden bör utformas. Blötare områden kan exempelvis alltid vara lämpligast att lämna till fri utveckling. Resultatet från denna studie visar att när de anpassade skötselmetoderna tillämpas beståndsanpassat finns ingen risk för exploaterande huggning, dvs. ingen av de studerade avtalen innebar ett avsteg från skogsvårdslagens nivå om slutenhet efter avverkning. Eftersom det inte finns någon exakt mall för hur ett anpassat skogsbruk skall se ut, kan detta dock variera från fall till fall. Resultaten visar att anpassade skötselmetoder är en möjlig tillämpning i naturvårdsavtal, lagkraven hålls, men kontroll, information och utbildning måste ändå inkluderas i det fortsätta arbetet kring ett hyggesfritt skogsbruk. SLU/Southern Swedish Forest Research Centre 2007 L3 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/11368/
spellingShingle anpassad skötsel
kalhyggesfritt skogsbruk
naturvårdsavtal
kontinuitetsskog
Jansson, Lisa
Anpassad skötsel : exempel på hyggesfritt skogsbruk i Mellannorrland
title Anpassad skötsel : exempel på hyggesfritt skogsbruk i Mellannorrland
title_full Anpassad skötsel : exempel på hyggesfritt skogsbruk i Mellannorrland
title_fullStr Anpassad skötsel : exempel på hyggesfritt skogsbruk i Mellannorrland
title_full_unstemmed Anpassad skötsel : exempel på hyggesfritt skogsbruk i Mellannorrland
title_short Anpassad skötsel : exempel på hyggesfritt skogsbruk i Mellannorrland
title_sort anpassad skötsel : exempel på hyggesfritt skogsbruk i mellannorrland
topic anpassad skötsel
kalhyggesfritt skogsbruk
naturvårdsavtal
kontinuitetsskog