Kalkning och vitaliseringsgödsling : synpunkter från organisationer och myndigheter samtprivata markägare i Kronobergs län
The background for this thesis is that at the beginnings of 1980´s the National Board of Forest started an experiment of lime dressing to reduce acidification in forest soil and in ground water. The purposes of this report are to explain organization's, government's and private landowners viewpoint...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | L3 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Forest Products
2002
|
| Materias: |
| _version_ | 1855571856780689408 |
|---|---|
| author | Rosén, Joakim |
| author_browse | Rosén, Joakim |
| author_facet | Rosén, Joakim |
| author_sort | Rosén, Joakim |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | The background for this thesis is that at the beginnings of 1980´s the National Board of Forest started an experiment of lime dressing to reduce acidification in forest soil and in ground water. The purposes of this report are to explain organization's, government's and private landowners viewpoint on lime dressing and vitalization fertilization, some socio-economic aspects are presented. The general conclusions are that the majority of the interested party's are positive to vitalization fertilization but the forests owner's in generally need much more information about this topic. |
| format | L3 |
| id | RepoSLU11356 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2002 |
| publishDateSort | 2002 |
| publisher | SLU/Dept. of Forest Products |
| publisherStr | SLU/Dept. of Forest Products |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU113562017-10-09T08:33:58Z Kalkning och vitaliseringsgödsling : synpunkter från organisationer och myndigheter samtprivata markägare i Kronobergs län Lime dressing and vitalization fertilization : viewpoints from organization's, government's and private landowner in Kronobergs community Rosén, Joakim gödsling kalkning socioekonomiska analyser The background for this thesis is that at the beginnings of 1980´s the National Board of Forest started an experiment of lime dressing to reduce acidification in forest soil and in ground water. The purposes of this report are to explain organization's, government's and private landowners viewpoint on lime dressing and vitalization fertilization, some socio-economic aspects are presented. The general conclusions are that the majority of the interested party's are positive to vitalization fertilization but the forests owner's in generally need much more information about this topic. År 1989 började Skogsvårdsstyrelsen ett försöksprojekt att ta fram lämpliga spridningsmetoder för kalk. Detta projekt var ett led i regeringens program, tilldelat SVO, för åtgärdsprogram mot markförsurning. Under de senaste åren har Skogsstyrelsen utarbetat förslag för att komma tillrätta med den pågående markförsurningen. Remisser från Skogsstyrelsen har skickats ut till olika intressenter för att fånga deras syn, erfarenheter och kunskaper inom kalkning och vitaliseringsgödsling. Syftet med denna undersökning har varit att belysa ekonomi och synpunkter på Skogsstyrelsens åtgärdsförslag mot markförsurning. Arbetet består av tre huvuddelar, ”Ekonomiska kalkyler”, ”Organisationer och myndigheters syn på vitalisering” och ”Markägares syn på kalkning och vitaliseringsgödsling”. Vad det gäller de ekonomiska kalkylerna kan sägas att enligt Skogsstyrelsen innebär åtgärdsförlaget en total kostnad på mellan 525 och 845 miljoner kronor. Enligt en analys som gjorts på uppdrag av NUTEK är det samhällsekonomiskt motiverat att återföra biobränsleaska till skogen. Det samhällsekonomiska resultatet av att återföra biobränsleaska ligger i intervallet +464 kr/ton aska till +779 kr/ton aska. Om dock askåterföring inte har någon betydelse för framtida tillväxtminskningar förändras situationen och den samhällsekonomiska nyttan till största sannolikhet uteblir. Vad det gäller svaren som inkommit på remissen som Skogsstyrelsen skickade ut i januari 2001 kan man se vissa generella mönster. Miljöintressenterna avfärdar i stort Skogsstyrelsens förslag till åtgärdsprogram. Främsta anledningen är dagens skilda kunskapsläge bland forskare och experter. De organisationer som innefattas i gruppen markägarintressenter är något mer positivt inställda till åtgärdsprogrammet. Det som markägarintressenterna främst tar upp, förutom finansieringsdelen, är kompensationsgödslingens vara eller inte vara. De flesta menar att uttag av stamved skall ses som ett normalt markutnyttjande och således inte medföra lagkrav på kompensationsgödsling. Vad det gäller statliga/kommunala intressenter kan man inte direkt se några likheter eller olikheter i svaren. Bortsett från Skogsvårdsstyrelsen Jönköping-Kronoberg uppmanas det generellt till stor försiktighet. För fyra organisationer som ej besvarat remissen har anledningen till uteblivit remissvar varit tids- och resursbrist. De fyra organisationerna som jag talat med är i huvudsak positiva till ett åtgärdsprogram. Utifrån spridningsförsök med kalk och vitaliseringsmedel hos enskilda markägare på tre områden i Kronobergs län har en uppföljning av markägarnas syn på detta utförts. Totalt utskickades 59 enkäter varav 46 stycken har besvarats. Undersökningen av privata markägares syn och erfarenheter av kalkning och vitaliseringsgödsling visar att det är viktigt med en ordentlig dokumentation på de områden som behandlats. Angående skador har 70 % angett att det inte uppstått några. Resterande 30 % har angett skador i form av körskador på träd, mark, tillväxtminskningar etc.. Utifrån svaren från referensområdet visar dessa att de markägarna framförallt är rädda för skador såsom virkesskador och tillväxtminskningar. Vidare visar undersökningen att den främsta anledningen till att markägare vill kalka eller vitalisera är för att behålla skogens uthållighet och vitalitet samt höja tillväxten i skogen. Mindre viktigt i detta sammanhang anser markägarna vara vattenkvalitéer och miljövärden. Detta i sin tur visar att en stor mängd information behövs. Det som saknas är bl.a. nyttan av åtgärderna i ett större perspektiv t.ex. för ett avrinningsområde, beskrivning av de idag kända negativa effekterna av vitaliseringsgödsling, alternativa angreppssätt mot markförsurning samt information om de långvariga effekterna. Vad som även framgår är att markägare några år efter behandlingen önskar någon form av uppföljning. Dessa uppföljningar kan till exempel vara, för markägaren, från ett närliggande försöksområde. SLU/Dept. of Forest Products 2002 L3 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/11356/ |
| spellingShingle | gödsling kalkning socioekonomiska analyser Rosén, Joakim Kalkning och vitaliseringsgödsling : synpunkter från organisationer och myndigheter samtprivata markägare i Kronobergs län |
| title | Kalkning och vitaliseringsgödsling : synpunkter från organisationer och myndigheter samtprivata markägare i Kronobergs län |
| title_full | Kalkning och vitaliseringsgödsling : synpunkter från organisationer och myndigheter samtprivata markägare i Kronobergs län |
| title_fullStr | Kalkning och vitaliseringsgödsling : synpunkter från organisationer och myndigheter samtprivata markägare i Kronobergs län |
| title_full_unstemmed | Kalkning och vitaliseringsgödsling : synpunkter från organisationer och myndigheter samtprivata markägare i Kronobergs län |
| title_short | Kalkning och vitaliseringsgödsling : synpunkter från organisationer och myndigheter samtprivata markägare i Kronobergs län |
| title_sort | kalkning och vitaliseringsgödsling : synpunkter från organisationer och myndigheter samtprivata markägare i kronobergs län |
| topic | gödsling kalkning socioekonomiska analyser |