Södra Sveriges granar - biomassa och dess allokering
En stor omställning håller på att ske med nyttjandet av energiresurser. Biobränslen används allt mer och utveckling pågår för att göra mer biomassa från skogen tillgänglig. Biomassauttag från röjningar diskuteras och då är det viktigt att kunna beräkna utfallet av energi. Biomassafunktioner har tagi...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A1E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2010
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/1135/ |
| _version_ | 1855570267633352704 |
|---|---|
| author | Lassing, Kersti |
| author_browse | Lassing, Kersti |
| author_facet | Lassing, Kersti |
| author_sort | Lassing, Kersti |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | En stor omställning håller på att ske med nyttjandet av energiresurser. Biobränslen används
allt mer och utveckling pågår för att göra mer biomassa från skogen tillgänglig.
Biomassauttag från röjningar diskuteras och då är det viktigt att kunna beräkna utfallet av
energi.
Biomassafunktioner har tagits fram av Ulvcrona et al (2009) för att kunna beräkna torrvikten
för unga granar som stått i täta bestånd. Funktionerna är dock baserade på provträd från norra
Sverige. Syftet med detta arbete var att verifiera funktionerna med provträd från södra
Sverige. Provträden togs på Sveriges Lantbruksuniversitets försöksparker i Asa och på
Tönnersjöheden. Provträdens brösthöjdsdiameter var mellan 35-198 mm. Genom att väga och
torka delar av provträdets olika fraktioner (stam, levande och döda grenar samt barr) kunde
hela trädets torrvikt räknas ut. Genom att utföra regressionsanalyser av det insamlade
materialet kunde nya biomassafunktioner tas fram som var baserade på de sydliga provträden.
En funktion konstruerades för varje fraktion. Dessa funktioner jämfördes med funktionerna
framtagna för det nordliga provträdsmaterialet.
Statistiskt visade det sig att funktionerna för stam-, gren- och barrvikt skiljer sig åt för träd i
norra och södra Sverige. Endast funktionen för helträd var inte signifikant och kunde då inte
jämföras med funktionen för det nordliga materialet. Slogs hela provträdsmaterialet samman
(sydligt och nordligt material) visade sig att de erhållna funktionerna går att använda i södra
såväl som i norra Sverige. Dessa funktioner bör betraktas som medelgoda då de tidigare
jämförelserna mellan nordligt och sydligt material visat att det fanns signifikanta skillnader.
Det såg dock ut som att det var de större provträden som skiljde sig mest från funktionen
baserad på det nordliga materialet, vilket kan förklaras av att funktionen för de nordliga
provträden baserades på träd i storleksintervallet 10-120 mm i brösthöjdsdiameter. Därför
gjordes även en jämförelse där hela provträdsmaterialet delades in i två diameterklasser, >100
mm och <100 mm, för att se om det gick att förfina funktionerna med avseende på trädstorlek
med de redan utvalda förklarande variablerna. De erhållna funktionerna blev inte signifikanta
och kunde därmed inte jämföras.
Sammanfattningsvis kan sägas att funktionerna baserade på det nordliga materialet fungerar
ganska bra även i södra Sverige, med en viss reservation för större träd. |
| format | Second cycle, A1E |
| id | RepoSLU1135 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe swe |
| publishDate | 2010 |
| publishDateSort | 2010 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU11352012-04-20T14:12:34Z https://stud.epsilon.slu.se/1135/ Södra Sveriges granar - biomassa och dess allokering Lassing, Kersti Forestry production En stor omställning håller på att ske med nyttjandet av energiresurser. Biobränslen används allt mer och utveckling pågår för att göra mer biomassa från skogen tillgänglig. Biomassauttag från röjningar diskuteras och då är det viktigt att kunna beräkna utfallet av energi. Biomassafunktioner har tagits fram av Ulvcrona et al (2009) för att kunna beräkna torrvikten för unga granar som stått i täta bestånd. Funktionerna är dock baserade på provträd från norra Sverige. Syftet med detta arbete var att verifiera funktionerna med provträd från södra Sverige. Provträden togs på Sveriges Lantbruksuniversitets försöksparker i Asa och på Tönnersjöheden. Provträdens brösthöjdsdiameter var mellan 35-198 mm. Genom att väga och torka delar av provträdets olika fraktioner (stam, levande och döda grenar samt barr) kunde hela trädets torrvikt räknas ut. Genom att utföra regressionsanalyser av det insamlade materialet kunde nya biomassafunktioner tas fram som var baserade på de sydliga provträden. En funktion konstruerades för varje fraktion. Dessa funktioner jämfördes med funktionerna framtagna för det nordliga provträdsmaterialet. Statistiskt visade det sig att funktionerna för stam-, gren- och barrvikt skiljer sig åt för träd i norra och södra Sverige. Endast funktionen för helträd var inte signifikant och kunde då inte jämföras med funktionen för det nordliga materialet. Slogs hela provträdsmaterialet samman (sydligt och nordligt material) visade sig att de erhållna funktionerna går att använda i södra såväl som i norra Sverige. Dessa funktioner bör betraktas som medelgoda då de tidigare jämförelserna mellan nordligt och sydligt material visat att det fanns signifikanta skillnader. Det såg dock ut som att det var de större provträden som skiljde sig mest från funktionen baserad på det nordliga materialet, vilket kan förklaras av att funktionen för de nordliga provträden baserades på träd i storleksintervallet 10-120 mm i brösthöjdsdiameter. Därför gjordes även en jämförelse där hela provträdsmaterialet delades in i två diameterklasser, >100 mm och <100 mm, för att se om det gick att förfina funktionerna med avseende på trädstorlek med de redan utvalda förklarande variablerna. De erhållna funktionerna blev inte signifikanta och kunde därmed inte jämföras. Sammanfattningsvis kan sägas att funktionerna baserade på det nordliga materialet fungerar ganska bra även i södra Sverige, med en viss reservation för större träd. 2010-05-04 Second cycle, A1E NonPeerReviewed application/pdf swe https://stud.epsilon.slu.se/1135/1/Lassing_K_100504.pdf Lassing, Kersti, 2010. Södra Sveriges granar - biomassa och dess allokering. Second cycle, A1E. Alnarp: (S) > Southern Swedish Forest Research Centre <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-295.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-2-415 swe |
| spellingShingle | Forestry production Lassing, Kersti Södra Sveriges granar - biomassa och dess allokering |
| title | Södra Sveriges granar - biomassa och dess allokering |
| title_full | Södra Sveriges granar - biomassa och dess allokering |
| title_fullStr | Södra Sveriges granar - biomassa och dess allokering |
| title_full_unstemmed | Södra Sveriges granar - biomassa och dess allokering |
| title_short | Södra Sveriges granar - biomassa och dess allokering |
| title_sort | södra sveriges granar - biomassa och dess allokering |
| topic | Forestry production |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/1135/ https://stud.epsilon.slu.se/1135/ |