Odlingserfarenheter av kustgran (Abies grandis) i Sverige
Kustgranen är ett snabbväxande trädslag som härstammar från nordvästra Nordamerika. I Europa odlades den första gången i England och har sedan dess introducerats i flera europeiska länder. I Danmark är kustgranen inte så ovanlig och odlas där främst längs kusterna. I Sverige är kustgranen däremot vä...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A1E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2010
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/1133/ |
| Sumario: | Kustgranen är ett snabbväxande trädslag som härstammar från nordvästra Nordamerika. I
Europa odlades den första gången i England och har sedan dess introducerats i flera
europeiska länder. I Danmark är kustgranen inte så ovanlig och odlas där främst längs
kusterna. I Sverige är kustgranen däremot väldigt ovanlig och odling har endast skett på ett
fåtal lokaler i södra Sverige. Intresset får sägas vara mycket lågt för detta trädslag i Sverige
trots att det bevisligen kan producera väldigt bra här. Det saknas också till stor del kunskap
om hur och var odling av kustgran kan ske i Sverige. Helt klart är att den går bra att odla i
landets södra delar men det är oklart hur långt upp i landet skogsodling är möjlig och det är
även osäkert om det finns lämpliga provenienser att tillgå för odling i norra Sverige.
Syftet med detta arbete är att: 1) sammanställa och värdera befintliga produktionsförsök med
kustgran i södra Sverige, 2) med utgångspunkt från de befintliga försöken upprätta
produktionsjämförelser mellan kustgran (Abies grandis) och vanlig gran (Picea abies) på
likartad mark, 3) sammanställa befintliga kunskaper om kustgranens produktion, skötsel och
virkeskvalitet, 4) lämna förslag till skötselprogram för kustgran i södra Sverige, 5) kartlägga
hur marknaden för virke från kustgran i Sverige ser ut.
De förvaltare som intervjuats i detta arbete är positiva till kustgranen när det gäller dess
produktion och vitalitet i allmänhet. Dock är virkeskvaliteten ett problem som en följd av de
breda årsringarna som blir tack vare den höga tillväxten.
De representanter för plantskolor som intervjuats menar att kustgranen är relativt svår att
etablera tack vare att plantan är känslig från det att den tas upp till att den planterats och
avgången brukar vara kännbar. Den är också viltbegärlig och kustgranen är dessutom långsam
i starten.
I arbetet har även intervjuer gjorts med representanter från skogsbolag och de menar mer eller
mindre samstämmigt att det inte finns något intresse för att anlägga bestånd med kustgran i
större omfattning. De starkaste motiven för detta är att det saknas tillräcklig forskning kring
trädslaget och att det är svårt för en storskalig industri att hantera nya trädslag i liten
omfattning.
Resultatet av arbetet visar att kustgranen kan producera väldigt bra i södra Sverige och nå en
medeltillväxt på 25-30 m3sk/ha/år. Detta arbete visar också att kustgranen växer igenomsnitt
68 % bättre än vanlig gran på likvärdig mark vid en omloppstid på knappt 50 år. När det
gäller skötsel av kustgran lämnas två förslag, ett som syftar till att få en hög volym på en kort
omloppstid med två gallringar underifrån i huvudsak och ett annat som syftar till att uppnå ett
slutbestånd med en bra virkeskvalitet med ett flertal höggallringar. Vidare visar arbetet att det
finns en trygg avsättning för virket i form av pallvirke, massaved och bioenergi men att det är
mer osäkert när det gäller timmer. |
|---|