Granföryngring på tallmark, hur ofta förekommer det?
This survey was made during the summer of 2004 and the spring of 2005, on commission from the National Board of Forestry. The aim of this report was to investigate how often Norway spruce (Picea abies L. Karst), is planted on poor Scotch pine (Pinus Silvestries) sites and if it affects the yield o...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | L3 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Southern Swedish Forest Research Centre
2005
|
| Materias: |
| _version_ | 1855571846938755072 |
|---|---|
| author | Winqvist, Annika |
| author_browse | Winqvist, Annika |
| author_facet | Winqvist, Annika |
| author_sort | Winqvist, Annika |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | This survey was made during the summer of 2004 and the spring of 2005, on commission
from the National Board of Forestry.
The aim of this report was to investigate how often Norway spruce (Picea abies L. Karst), is planted on poor Scotch pine (Pinus Silvestries) sites and if it affects the yield of Norway spruce? In order to investigate this, data from 29 stands witch had a lower site index than T24 was collected. The investigated stands were situated in the southern-eastern Sweden. In 20 plots in each stand, the highest tree, age, number of seedlings, site index and tree species per stand were measured. Totally 580 plots were measured. The survey showed that 48 % of the investigated stands were planted with Norway spruce. Of the surveyed stands, 28 % had a small share of pine (10 % or less) and they will probably be dominated by Norway spruce in the future. Five of the 29 stands had a larger share of pine than 60 %. It is only those 5 stands that have a potential to develop into pure pine stands in the future. 8 of the 29 stands had a share of pine between 30-60 %. The remaining eight stands had a pine proportion of 10-30 %.
Is the production effected when spruce grow on poor stands? The survey showed none or
insignificant difference in growth between the two tree species. What speak in favor of the pine in a long period is that they are able to grow on dry and low fertile sites. Furthermore, Scots pine is less affected by butrot than Norway spruce.
The high animal population during the last decades have forced the forest owners to plant
more spruce instead of pine. This has and will affect the biodiversity and the landscape
negatively for a long period in the future. |
| format | L3 |
| id | RepoSLU11303 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2005 |
| publishDateSort | 2005 |
| publisher | SLU/Southern Swedish Forest Research Centre |
| publisherStr | SLU/Southern Swedish Forest Research Centre |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU113032017-10-10T11:42:56Z Granföryngring på tallmark, hur ofta förekommer det? How often are Norway spruce planted on poor Scotch pine sites? Winqvist, Annika granföryngring tallmark beständstyper naturlig föryngring This survey was made during the summer of 2004 and the spring of 2005, on commission from the National Board of Forestry. The aim of this report was to investigate how often Norway spruce (Picea abies L. Karst), is planted on poor Scotch pine (Pinus Silvestries) sites and if it affects the yield of Norway spruce? In order to investigate this, data from 29 stands witch had a lower site index than T24 was collected. The investigated stands were situated in the southern-eastern Sweden. In 20 plots in each stand, the highest tree, age, number of seedlings, site index and tree species per stand were measured. Totally 580 plots were measured. The survey showed that 48 % of the investigated stands were planted with Norway spruce. Of the surveyed stands, 28 % had a small share of pine (10 % or less) and they will probably be dominated by Norway spruce in the future. Five of the 29 stands had a larger share of pine than 60 %. It is only those 5 stands that have a potential to develop into pure pine stands in the future. 8 of the 29 stands had a share of pine between 30-60 %. The remaining eight stands had a pine proportion of 10-30 %. Is the production effected when spruce grow on poor stands? The survey showed none or insignificant difference in growth between the two tree species. What speak in favor of the pine in a long period is that they are able to grow on dry and low fertile sites. Furthermore, Scots pine is less affected by butrot than Norway spruce. The high animal population during the last decades have forced the forest owners to plant more spruce instead of pine. This has and will affect the biodiversity and the landscape negatively for a long period in the future. Detta examensarbete utfördes under sommaren 2004 och våren 2005, på uppdrag av Skogsvårdsstyrelsen region Jönköping-Kronoberg. Syftet med arbetet var att undersöka hur ofta gran planterades på tallmarker, om det är någon skillnad i detta avseende mellan Sveaskog och privata markägare och om någon produktionsförlust uppstår. Studien omfattar inventering av bestånd på tallmarker med lägre ståndortsindex än T24 där data från inventeringarna sammanställts och används som underlag i examensarbetet. 45 bestånd valdes ut för inventeringen. Vid fältbesök konstaterades att 16 av dessa av olika anledningar inte gick att inventera. Inventeringen genomfördes i Kronobergs län i Uppvidinge och Lessebo kommuner 50 % av objekten i varje kommun. Av de besökta bestånden låg 30 % på Sveaskogs marker och resterande 70 % på privat mark. I början av åttiotalet blev älgbetning ett stort problem i tallskogarna i Sydsverige. Älgens betning av tallskott innebär tillväxt och kvalitetsnedsättning. På nittiotalet ökade även rådjurstammen och förvärrade skadeläget ytterligare. Detta fick följd av att många markägare började plantera gran på tallmarker. I undersökningen visade det sig att 48 % av de inventerade hyggena planterats med gran och något mer än hälften av dessa, (28 %) har så liten tallandel (10 % eller mindre) att de med största sannolikhet växer upp till granmonokulturer i framtiden. Inget i undersökningen tyder på förluster i produktionen när tall byts ut mot gran på tallmarker i ungskogsstadiet däremot är det mycket som talar för tallen långsiktigt, högre volymproduktion, större viltfoderproduktion, mindre känslig mot rotröta och förbättrar den biologiska mångfalden. De höga klövviltstammar de sista decennierna har påverkat skogsägarnas vilja att ståndortsanpassa sina föryngringar. Den ensidiga satsningen på gran har och kommer att påverka den biologiska mångfalden och landskapsbilden negativt under en lång tid framåt. Stormen januari 2005 kan möjligen vara en vändpunkt och resultera i att tall åter används på lämpliga ståndorter. SLU/Southern Swedish Forest Research Centre 2005 L3 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/11303/ |
| spellingShingle | granföryngring tallmark beständstyper naturlig föryngring Winqvist, Annika Granföryngring på tallmark, hur ofta förekommer det? |
| title | Granföryngring på tallmark, hur ofta förekommer det? |
| title_full | Granföryngring på tallmark, hur ofta förekommer det? |
| title_fullStr | Granföryngring på tallmark, hur ofta förekommer det? |
| title_full_unstemmed | Granföryngring på tallmark, hur ofta förekommer det? |
| title_short | Granföryngring på tallmark, hur ofta förekommer det? |
| title_sort | granföryngring på tallmark, hur ofta förekommer det? |
| topic | granföryngring tallmark beständstyper naturlig föryngring |