Gröna reningsverk : olika vegetationsytors påverkan på rening av miljön
I takt med att vårt samhälle utvecklas ökar även föroreningarna i miljön. Luft, mark och vatten innehåller en mängd olika gifter och farliga ämnen som är skadliga, inte bara för oss människor, utan även för djur- och växtliv. Samtidigt ökar befolkningen i städerna vilket höjer kraven på att reducera...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
2017
|
| Materias: |
| _version_ | 1855571830922805248 |
|---|---|
| author | Rydlöv, Joanna |
| author_browse | Rydlöv, Joanna |
| author_facet | Rydlöv, Joanna |
| author_sort | Rydlöv, Joanna |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | I takt med att vårt samhälle utvecklas ökar även föroreningarna i miljön. Luft, mark och vatten innehåller en mängd olika gifter och farliga ämnen som är skadliga, inte bara för oss människor, utan även för djur- och växtliv. Samtidigt ökar befolkningen i städerna vilket höjer kraven på att reducera mängden föroreningar för att dess påverkan ska bli så liten som möjligt. Saneringsmetoder som är vanligt förekommande i branschen idag är kostsamma och bidrar dessutom till mer utsläpp under processen. Att istället utnyttja växters förmåga att rena miljön är inte bara mer miljövängligt utan i många fall även mer kostnadseffektivt.
Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur olika typer av vegetationsytor kan påverka luft-, vatten- och markrening samt att behandla förutsättningarna och möjligheterna för olika aktörer att göra smarta vegetationsval. Detta har gjorts med hjälp av en litteraturstudie av kvalitativ karaktär. Litteraturstudien har berört de vanligaste föroreningarna i luft, mark och vatten, vegetativa metoder för att rena dessa samt frekvent förekommande vegetationsytor i urbana miljöer.
Resultatet visar på att kunskap och planering är två centrala delar för att med hjälp av vegetation kunna tillgå en effektiv och lönsam reningsprocess. Ingen vegetationsyta kan bidra med samtliga reningsmetoder. För att uppnå en optimal reningseffekt bör således olika ytor kombineras vilket kräver stor kunskap för såväl vegetationsval som rådande förutsättningar för varje specifikt projekt.
I dagsläget ges bidrag till högriskklassade områden men ej för områden med lägre risk som ofta är lämpade för just vegetativ rening. Sammanfattningsvis föreslås därav att incitamenten för att göra smarta vegetationsval måste stärkas, vilket skulle kunna åtgärdas genom att utöka bidragen till att även gälla för rening av mark, vatten och luft i förebyggande syfte med ett alltmer långsiktigt perspektiv. |
| format | M2 |
| id | RepoSLU11221 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2017 |
| publishDateSort | 2017 |
| publisher | SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU112212017-09-29T10:39:10Z Gröna reningsverk : olika vegetationsytors påverkan på rening av miljön Green purifiers : various plant surfaces and their effect on the purification of the environment Rydlöv, Joanna fytoremediering föroreningar partiklar deposition miljögifter reningsprocesser vegetationsytor I takt med att vårt samhälle utvecklas ökar även föroreningarna i miljön. Luft, mark och vatten innehåller en mängd olika gifter och farliga ämnen som är skadliga, inte bara för oss människor, utan även för djur- och växtliv. Samtidigt ökar befolkningen i städerna vilket höjer kraven på att reducera mängden föroreningar för att dess påverkan ska bli så liten som möjligt. Saneringsmetoder som är vanligt förekommande i branschen idag är kostsamma och bidrar dessutom till mer utsläpp under processen. Att istället utnyttja växters förmåga att rena miljön är inte bara mer miljövängligt utan i många fall även mer kostnadseffektivt. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur olika typer av vegetationsytor kan påverka luft-, vatten- och markrening samt att behandla förutsättningarna och möjligheterna för olika aktörer att göra smarta vegetationsval. Detta har gjorts med hjälp av en litteraturstudie av kvalitativ karaktär. Litteraturstudien har berört de vanligaste föroreningarna i luft, mark och vatten, vegetativa metoder för att rena dessa samt frekvent förekommande vegetationsytor i urbana miljöer. Resultatet visar på att kunskap och planering är två centrala delar för att med hjälp av vegetation kunna tillgå en effektiv och lönsam reningsprocess. Ingen vegetationsyta kan bidra med samtliga reningsmetoder. För att uppnå en optimal reningseffekt bör således olika ytor kombineras vilket kräver stor kunskap för såväl vegetationsval som rådande förutsättningar för varje specifikt projekt. I dagsläget ges bidrag till högriskklassade områden men ej för områden med lägre risk som ofta är lämpade för just vegetativ rening. Sammanfattningsvis föreslås därav att incitamenten för att göra smarta vegetationsval måste stärkas, vilket skulle kunna åtgärdas genom att utöka bidragen till att även gälla för rening av mark, vatten och luft i förebyggande syfte med ett alltmer långsiktigt perspektiv. As our community keeps evolving the contamination of the environment increases. Both air, soil and water contains high concentrations of poisonous pollutions harmful to both humans, animals and plants. Meanwhile the population of the cities is increasing which intensifies the need to reduce the concentration of toxic pollutions to minimize their impact. The methods of decontamination that are commonly used today are not only expensive but also increases the emissions. To use plants ability to purify the environment is a more ecologic and economic beneficial approach. The purpose of this paper is to elaborate on how various kinds of plant surfaces can affect the purification of air, water and soil and to discuss the conditions and possibilities for different players to choose plants more beneficial to the purification of the environment. A qualitative literature study was made. It presents the most common pollutions in the environment, the different methods to eliminate those and discusses the most frequently used plant surfaces in the urban environment. The result indicates that knowledge and planning are two important parts to enable a beneficial cleaning process using plants. None of the surfaces mentioned in the paper has the ability to contribute with every single method. Therefore, a combination of various plant surfaces is suggested. To achieve this an extended knowledge regarding both plant species and the prevailing conditions of the site is required. Today, contributions are made only for sites in urgent need of purifying, but not for sites more suited for vegetative cleaning methods. In conclusion, it is suggested that the incentives for making environmental friendly choices regarding plants ought to be intensified. By extending the subsidies to involve purification of sites more suited for vegetational decontamination a more proactive and long term perspective can be applied. SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) 2017 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/11221/ |
| spellingShingle | fytoremediering föroreningar partiklar deposition miljögifter reningsprocesser vegetationsytor Rydlöv, Joanna Gröna reningsverk : olika vegetationsytors påverkan på rening av miljön |
| title | Gröna reningsverk : olika vegetationsytors påverkan på rening av miljön |
| title_full | Gröna reningsverk : olika vegetationsytors påverkan på rening av miljön |
| title_fullStr | Gröna reningsverk : olika vegetationsytors påverkan på rening av miljön |
| title_full_unstemmed | Gröna reningsverk : olika vegetationsytors påverkan på rening av miljön |
| title_short | Gröna reningsverk : olika vegetationsytors påverkan på rening av miljön |
| title_sort | gröna reningsverk : olika vegetationsytors påverkan på rening av miljön |
| topic | fytoremediering föroreningar partiklar deposition miljögifter reningsprocesser vegetationsytor |