Smärtlindring till papegojfåglar
Det är svårt att upptäcka smärta hos fåglar samt se om den smärtlindring som administreras ger någon effekt. Fåglar kan likt andra djur inte tala om var de har ont någonstans och hur stark smärtan är. Det är svårt att mäta smärta objektivt hos dem, vilket gör det komplicerat att ställa upp vetens...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2010
|
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/1112/ |
| _version_ | 1855570265215336448 |
|---|---|
| author | Nalin, Lovisa |
| author_browse | Nalin, Lovisa |
| author_facet | Nalin, Lovisa |
| author_sort | Nalin, Lovisa |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Det är svårt att upptäcka smärta hos fåglar samt se om den smärtlindring som administreras
ger någon effekt. Fåglar kan likt andra djur inte tala om var de har ont någonstans och hur
stark smärtan är. Det är svårt att mäta smärta objektivt hos dem, vilket gör det komplicerat att
ställa upp vetenskapliga försök. Metoder som kan användas för att bedöma smärta är bland
annat att titta på förändringar i beteenden och fysiologi hos skadade djur eller att mäta
smärtan objektivt med olika typer av apparater.
Fåglar känner smärta och behöver därmed smärtlindring i precis samma situationer som
däggdjur. Opioider, NSAID-preparat, lokalanestetika, alfa2-agonister och kortikosteroider
används alla som smärtlindring till såväl fåglar som däggdjur. Det finns inte många studier
gjorda på smärtlindring till papegojor och de vetenskapliga försök som kan hittas via de stora
medicinska sökmotorerna Web of science och Pubmed är gjorda med opioiderna butorfanol,
buprenorfin och fentanyl samt med NSAID-preparaten carprofen och meloxicam. Dessa
studier är endast gjorda på ett fåtal papegojarter.
Av opioiderna verkar κ-receptoragonisten butorfanol fungera bättre än de två andra som är μ-
receptoragonister. Teorier finns om att κ-receptorn spelar större roll vid smärtlindring hos
fåglar än hos däggdjur. NSAID-preparaten är svåra att säga någonting om eftersom få studier
är gjorda. Det som kan sägas är att de preparat som testats verkar smärtlindrande på fåglar
men att doser, dosintervall och negativa biverkningar inte är utredda. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU1112 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe swe |
| publishDate | 2010 |
| publishDateSort | 2010 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU11122012-10-08T12:18:33Z https://stud.epsilon.slu.se/1112/ Smärtlindring till papegojfåglar Nalin, Lovisa Det är svårt att upptäcka smärta hos fåglar samt se om den smärtlindring som administreras ger någon effekt. Fåglar kan likt andra djur inte tala om var de har ont någonstans och hur stark smärtan är. Det är svårt att mäta smärta objektivt hos dem, vilket gör det komplicerat att ställa upp vetenskapliga försök. Metoder som kan användas för att bedöma smärta är bland annat att titta på förändringar i beteenden och fysiologi hos skadade djur eller att mäta smärtan objektivt med olika typer av apparater. Fåglar känner smärta och behöver därmed smärtlindring i precis samma situationer som däggdjur. Opioider, NSAID-preparat, lokalanestetika, alfa2-agonister och kortikosteroider används alla som smärtlindring till såväl fåglar som däggdjur. Det finns inte många studier gjorda på smärtlindring till papegojor och de vetenskapliga försök som kan hittas via de stora medicinska sökmotorerna Web of science och Pubmed är gjorda med opioiderna butorfanol, buprenorfin och fentanyl samt med NSAID-preparaten carprofen och meloxicam. Dessa studier är endast gjorda på ett fåtal papegojarter. Av opioiderna verkar κ-receptoragonisten butorfanol fungera bättre än de två andra som är μ- receptoragonister. Teorier finns om att κ-receptorn spelar större roll vid smärtlindring hos fåglar än hos däggdjur. NSAID-preparaten är svåra att säga någonting om eftersom få studier är gjorda. Det som kan sägas är att de preparat som testats verkar smärtlindrande på fåglar men att doser, dosintervall och negativa biverkningar inte är utredda. 2010-04-28 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf swe https://stud.epsilon.slu.se/1112/1/nalin_l_100428.pdf Nalin, Lovisa, 2010. Smärtlindring till papegojfåglar. First cycle, G2E. SLU Uppsala: (VH) > Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-713.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-6-203 swe |
| spellingShingle | Nalin, Lovisa Smärtlindring till papegojfåglar |
| title | Smärtlindring till papegojfåglar |
| title_full | Smärtlindring till papegojfåglar |
| title_fullStr | Smärtlindring till papegojfåglar |
| title_full_unstemmed | Smärtlindring till papegojfåglar |
| title_short | Smärtlindring till papegojfåglar |
| title_sort | smärtlindring till papegojfåglar |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/1112/ https://stud.epsilon.slu.se/1112/ |