Om att bygga landsbygd : ett ruralt planeringsexperiment i Botkyrka
I have studied the suburban municipality of Botkyrka, south of Stockholm, from a rural perspective. Through that I`ve compared how countryside comes into being with the planning and building of suburbs. I have looked for a definition of Countryside, and found that it is often explained or de...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | L3 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
2006
|
| Materias: |
| _version_ | 1855571810307801088 |
|---|---|
| author | Henriksson, Elin Sofia |
| author_browse | Henriksson, Elin Sofia |
| author_facet | Henriksson, Elin Sofia |
| author_sort | Henriksson, Elin Sofia |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | I have studied the suburban
municipality of Botkyrka, south of
Stockholm, from a rural perspective.
Through that I`ve compared how
countryside comes into being with the
planning and building of suburbs.
I have looked for a definition of
Countryside, and found that it is
often explained or defined in negative
terms, as what it is not. In that it
says nothing about what it really is,
or about the qualitiies it has to it.
Botkyrka is a suburb, but it does in
large parts consist of countryside.
Apart from defining countryside and
rural I´ve been searching for a
definition of suburbia, of it´s
structure and the mental picture we
have of it as a cultural phenomena.
In order to understand the role that
suburbs have in planning I describe
their history from Italian
renaissance villas to sprawl.
By opposing urban and rural, modern
urban planning and how rural areas
are created, I´ve come to a
definition of rural planning and the
making of countryside. To make
countryside, planning and building
should come from individual needs and
desires. A relationship to the
surroundings based on continous
interaction between the human beeing
and it´s environment, a constant
process of shaping and reshaping.
To put my thoughts to the ground I
have collected examples of projects
and ideas, that fits into my view of
what rural planning and making
countryside is all about. They are
put in different categories according
to the possibilities of influence and
to what degree it is put into private
hands.
The first category is
"allemansrätten", every mans right.
That is the rigt to use private land
as long as you don´t disturb or
destroy. A step further is taken in
what I call "nöjesfält", pleasure
grounds. That is spaces where the
rights are stronger. On theese spots
you are allowed to shape and reshape,
to mess around, without beeing the
owner.
Next level is the colony, "kolonin".
A plot of land that you rent or own
where you can perform spatial
activities, e.g. cultivation. The
strongest form of privatiziation I
have named "egnahem", home of ones
own. Here I describe differnt types
of building projects, from the little
parasite to apartment buildings, all
with the individual initiative in
common.
Landscapes alter quickly depending on
what they are used for, and who is
tending them. What if we could let
that relationship inspire the making
of suburbs and cities? To plan in
favor of the unplanned, temporary
functions and flexibility. What if we
could plan for creativity instead of
the common ready-mades? |
| format | L3 |
| id | RepoSLU11115 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2006 |
| publishDateSort | 2006 |
| publisher | SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU111152017-09-28T10:14:56Z Om att bygga landsbygd : ett ruralt planeringsexperiment i Botkyrka Henriksson, Elin Sofia landsbygd planering experiment förort Botkyrka kreativitet interaktion landskap skapa flexibilitet I have studied the suburban municipality of Botkyrka, south of Stockholm, from a rural perspective. Through that I`ve compared how countryside comes into being with the planning and building of suburbs. I have looked for a definition of Countryside, and found that it is often explained or defined in negative terms, as what it is not. In that it says nothing about what it really is, or about the qualitiies it has to it. Botkyrka is a suburb, but it does in large parts consist of countryside. Apart from defining countryside and rural I´ve been searching for a definition of suburbia, of it´s structure and the mental picture we have of it as a cultural phenomena. In order to understand the role that suburbs have in planning I describe their history from Italian renaissance villas to sprawl. By opposing urban and rural, modern urban planning and how rural areas are created, I´ve come to a definition of rural planning and the making of countryside. To make countryside, planning and building should come from individual needs and desires. A relationship to the surroundings based on continous interaction between the human beeing and it´s environment, a constant process of shaping and reshaping. To put my thoughts to the ground I have collected examples of projects and ideas, that fits into my view of what rural planning and making countryside is all about. They are put in different categories according to the possibilities of influence and to what degree it is put into private hands. The first category is "allemansrätten", every mans right. That is the rigt to use private land as long as you don´t disturb or destroy. A step further is taken in what I call "nöjesfält", pleasure grounds. That is spaces where the rights are stronger. On theese spots you are allowed to shape and reshape, to mess around, without beeing the owner. Next level is the colony, "kolonin". A plot of land that you rent or own where you can perform spatial activities, e.g. cultivation. The strongest form of privatiziation I have named "egnahem", home of ones own. Here I describe differnt types of building projects, from the little parasite to apartment buildings, all with the individual initiative in common. Landscapes alter quickly depending on what they are used for, and who is tending them. What if we could let that relationship inspire the making of suburbs and cities? To plan in favor of the unplanned, temporary functions and flexibility. What if we could plan for creativity instead of the common ready-mades? Jag har tittat på Botkyrka kommun söder om Stockholm från ett ruralt perspektiv. Genom detta har jag jämfört hur förorter kommit till med hur landsbygd byggs och planeras. Jag har sökt efter en definition av landsbygd, men funnit att den allt som oftast beskrivs som en negation, som vad det inte är. De definitioner som finns säger föga om vad landsbygd betyder eller vilka kvaliteter den har att erbjuda. Botkyrka kommun består till stor del av landsbygd, men räknas som en förort. Jag har därför även velat definiera förorten, vad som karakteriserar den rent strukturellt och vilken mental bild vi har av den som kulturellt fenomen? För att förstå förortens roll i planering redogör jag för förortens historia, från italienska renässansvillor till sprawl. Genom att ställa urbant mot ruralt, stadsbyggande mot landsbyggande, modernistisk planeringsmentalitet mot att bygga landsbygd har jag kommit fram till en definition av landsbyggande och rural planering. Att bygga landsbygd innebär enligt mig att byggande och planerande kommer ur individers behov, vilja och lust. Ett förhållningssätt till omgivningen som bygger på ständig interaktion mellan människa och miljö, ett kontinuerligt formande och omformande. För att ta ner dessa tankar på marken har jag valt att samla exempel på projekt och idéer som jag anser går in under benämningen landsbyggnad eller rural planering. Dessa samlas under olika kategorier beroende på graden av privatisering eller möjligheten till påverkan. Den första kategori som beskrivs är allemansrätten som betecknar rätten att vistas på privat brukad mark och i naturen så länge man inte stör eller förstör. Ytterligare ett steg tar nöjesfälten som är områden med förstärkt allemansrätt. Det här är platser där man får stöka till, forma och forma om omgivningen utan att äga den. Nästa nivå är kolonin, en bit mark som ägs eller hyrs där man kan rumstera om lite som man vill. Syssla med verksamheter som kräver yta, exempelvis odling. Det här är privata ytor som blir ett personligt avtryck i omgivningen även för de som inte har en egen tomt. Den starkaste graden av privatisering kallar jag för egnahem. Här beskrivs olika husbyggande projekt, från kojor till hyreshus där initiativtagare och byggherre är den som faktiskt ska bo där. Landskap förändras snabbt beroende på hur de används och vem som brukar dem. Tänk om man skulle kunna se på förorts- och stadslandskapet på det sättet? Att planera för det tillfälliga, oplanerade och flexibla. Tänk om man skulle kunna planera för kreativitet istället för alla dessa färdigproduketer? SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) 2006 L3 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/11115/ |
| spellingShingle | landsbygd planering experiment förort Botkyrka kreativitet interaktion landskap skapa flexibilitet Henriksson, Elin Sofia Om att bygga landsbygd : ett ruralt planeringsexperiment i Botkyrka |
| title | Om att bygga landsbygd : ett ruralt planeringsexperiment i Botkyrka |
| title_full | Om att bygga landsbygd : ett ruralt planeringsexperiment i Botkyrka |
| title_fullStr | Om att bygga landsbygd : ett ruralt planeringsexperiment i Botkyrka |
| title_full_unstemmed | Om att bygga landsbygd : ett ruralt planeringsexperiment i Botkyrka |
| title_short | Om att bygga landsbygd : ett ruralt planeringsexperiment i Botkyrka |
| title_sort | om att bygga landsbygd : ett ruralt planeringsexperiment i botkyrka |
| topic | landsbygd planering experiment förort Botkyrka kreativitet interaktion landskap skapa flexibilitet |