Vegetation för öppna dagvattenanläggningar
Dagvattnet i stadsmiljö har länge varit något som ska ledas under marken i rör. När vattnet rinner på gator, genom industriområden och villakvarter samlar det på sig en mängd förore-ningar från dessa ytor. När sedan vattnet rinner ner i kulverterade rör finns det ingen chans för dagvattnet att renas...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2010
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/1105/ |
| _version_ | 1855570264521179136 |
|---|---|
| author | Larsson, Malin |
| author_browse | Larsson, Malin |
| author_facet | Larsson, Malin |
| author_sort | Larsson, Malin |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Dagvattnet i stadsmiljö har länge varit något som ska ledas under marken i rör. När vattnet rinner på gator, genom industriområden och villakvarter samlar det på sig en mängd förore-ningar från dessa ytor. När sedan vattnet rinner ner i kulverterade rör finns det ingen chans för dagvattnet att renas innan det når ut till sjöar och hav. Genom att istället anlägga öppna dag-vattensystem i form av dammar eller våtmarker med mycket vegetation ökar reningseffekten av vattnet. Sådana anläggningar utgör också en varierad karaktär i staden. Vegetationen tar upp näring och tungmetaller som förs med i dagvattnet till dessa öppna system. Dagvatten-dammar fungerar även som en sedimentfälla för grövre partiklar som inte tas upp av vegeta-tionen.
Växter i öppna dagvattenanläggningar i stadsmiljö ska i möjligaste mån rena dagvattnet och bidra med ett skönhetsvärde. Vid val av växter för en dagvattendamm ska reningsfunktionen i första hand beaktas. Olika arter tar upp olika näringsämnen och tungmetaller effektivare än andra. Växterna ska då väljas utifrån de förutsättningar som råder på platsen. Det är också viktigt att välja växter utifrån de skötselresurser som kommunen i fråga har. En plantering i stadsmiljö ska se välvårdad ut. Vissa arter är aggressivare än andra, om sådana arter planteras in tillsammans med mindre konkurrenståliga arter är risken stor att artrikedomen på sikt blir mycket liten.
I mitt arbete har jag ställt tre frågeställningar för att på bästa sätt komma fram till hur vegeta-tion i öppna dagvattensystem kan användas.
Vilka växter lämpar sig bäst i öppna dagvattenanläggningar i Sverige med hänsyn till funktion, skötsel och estetik?
Hur ska en dagvattendamm utformas för att uppnå en optimal reningseffekt av dag-vattnet?
Vilka växter ska användas och hur ska de placeras i en öppen dagvattenläggning med hänsyn till funktion, skötsel, ståndort och estetik tillämpat i en dagvattendamm i Vimmerby?
Arbetet är indelat i 3 huvuddelar; en litteraturstudie där jag har samlat information som är väsentlig för det här arbetet. Ett utformningsförslag till Vimmerby kommun på en dagvatten-damm med vegetation, förslaget bygger på litteraturstudiens resultat. Sista delen är en diskus-sion av litteraturstudien och metoden samt en slutsats där jag tar upp det viktigaste av littera-turstudien.
Jag har undersökt två exempel av öppna dagvattenanläggningar i stadsmiljö som visar på hur vegetationen kan användas i dagvatten och vad som händer om skötseln avtar, Toftanäs och Västra hamnen i Malmö.
I arbetet ingår ett utformningsförslag av en dagvattendamm för Vimmerby stad. I förslaget har jag valt växter utifrån ståndorten, föroreningshalterna och skötselresursen i Vimmerby. Dagvattendammen ska utgöra en reningsfunktion av det dagvatten som rinner till dammen. Platsen är också tänkt att vara attraktiv för närboende och förbipasserande.
|
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU1105 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe swe |
| publishDate | 2010 |
| publishDateSort | 2010 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU11052012-04-20T14:12:27Z https://stud.epsilon.slu.se/1105/ Vegetation för öppna dagvattenanläggningar Larsson, Malin Plant physiology - Nutrition Plant structure Economics and management Aquatic ecology Water resources and management Dagvattnet i stadsmiljö har länge varit något som ska ledas under marken i rör. När vattnet rinner på gator, genom industriområden och villakvarter samlar det på sig en mängd förore-ningar från dessa ytor. När sedan vattnet rinner ner i kulverterade rör finns det ingen chans för dagvattnet att renas innan det når ut till sjöar och hav. Genom att istället anlägga öppna dag-vattensystem i form av dammar eller våtmarker med mycket vegetation ökar reningseffekten av vattnet. Sådana anläggningar utgör också en varierad karaktär i staden. Vegetationen tar upp näring och tungmetaller som förs med i dagvattnet till dessa öppna system. Dagvatten-dammar fungerar även som en sedimentfälla för grövre partiklar som inte tas upp av vegeta-tionen. Växter i öppna dagvattenanläggningar i stadsmiljö ska i möjligaste mån rena dagvattnet och bidra med ett skönhetsvärde. Vid val av växter för en dagvattendamm ska reningsfunktionen i första hand beaktas. Olika arter tar upp olika näringsämnen och tungmetaller effektivare än andra. Växterna ska då väljas utifrån de förutsättningar som råder på platsen. Det är också viktigt att välja växter utifrån de skötselresurser som kommunen i fråga har. En plantering i stadsmiljö ska se välvårdad ut. Vissa arter är aggressivare än andra, om sådana arter planteras in tillsammans med mindre konkurrenståliga arter är risken stor att artrikedomen på sikt blir mycket liten. I mitt arbete har jag ställt tre frågeställningar för att på bästa sätt komma fram till hur vegeta-tion i öppna dagvattensystem kan användas. Vilka växter lämpar sig bäst i öppna dagvattenanläggningar i Sverige med hänsyn till funktion, skötsel och estetik? Hur ska en dagvattendamm utformas för att uppnå en optimal reningseffekt av dag-vattnet? Vilka växter ska användas och hur ska de placeras i en öppen dagvattenläggning med hänsyn till funktion, skötsel, ståndort och estetik tillämpat i en dagvattendamm i Vimmerby? Arbetet är indelat i 3 huvuddelar; en litteraturstudie där jag har samlat information som är väsentlig för det här arbetet. Ett utformningsförslag till Vimmerby kommun på en dagvatten-damm med vegetation, förslaget bygger på litteraturstudiens resultat. Sista delen är en diskus-sion av litteraturstudien och metoden samt en slutsats där jag tar upp det viktigaste av littera-turstudien. Jag har undersökt två exempel av öppna dagvattenanläggningar i stadsmiljö som visar på hur vegetationen kan användas i dagvatten och vad som händer om skötseln avtar, Toftanäs och Västra hamnen i Malmö. I arbetet ingår ett utformningsförslag av en dagvattendamm för Vimmerby stad. I förslaget har jag valt växter utifrån ståndorten, föroreningshalterna och skötselresursen i Vimmerby. Dagvattendammen ska utgöra en reningsfunktion av det dagvatten som rinner till dammen. Platsen är också tänkt att vara attraktiv för närboende och förbipasserande. 2010-04-27 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf swe https://stud.epsilon.slu.se/1105/1/larsson_m_100427.pdf Larsson, Malin, 2010. Vegetation för öppna dagvattenanläggningar : användningsområden och utformning i en stad. First cycle, G2E. Alnarp: (LTJ, LTV) > Landscape Management, Design, and Construction (until 121231) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/4814.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-4-202 swe |
| spellingShingle | Plant physiology - Nutrition Plant structure Economics and management Aquatic ecology Water resources and management Larsson, Malin Vegetation för öppna dagvattenanläggningar |
| title | Vegetation för öppna dagvattenanläggningar |
| title_full | Vegetation för öppna dagvattenanläggningar |
| title_fullStr | Vegetation för öppna dagvattenanläggningar |
| title_full_unstemmed | Vegetation för öppna dagvattenanläggningar |
| title_short | Vegetation för öppna dagvattenanläggningar |
| title_sort | vegetation för öppna dagvattenanläggningar |
| topic | Plant physiology - Nutrition Plant structure Economics and management Aquatic ecology Water resources and management |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/1105/ https://stud.epsilon.slu.se/1105/ |