Avelsföreningens hingstdepå
Avelsföreningen Hingstdepå (AHAB) grundades 1975 och är ett helägt dotterbolag till den ideella föreningen Avelsföreningen för den Svenska Varmblodiga Travhästen (ASVT). Föreningen riktar sig mot uppfödare av travhästar och är uppbyggt enligt den traditionella kooperationsformen, dvs. den känneteckn...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Otro |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2005
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/11012/ |
| _version_ | 1855571792796581888 |
|---|---|
| author | Pellvik, Kristian |
| author_browse | Pellvik, Kristian |
| author_facet | Pellvik, Kristian |
| author_sort | Pellvik, Kristian |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Avelsföreningen Hingstdepå (AHAB) grundades 1975 och är ett helägt dotterbolag till den ideella föreningen Avelsföreningen för den Svenska Varmblodiga Travhästen (ASVT). Föreningen riktar sig mot uppfödare av travhästar och är uppbyggt enligt den traditionella kooperationsformen, dvs. den kännetecknas av bl.a. kollektivt ägt eget kapital, öppet medlemskap och demokratisk styrning. Hingstdepåns uppgift är att tillhandahålla avelshingstar för dess medlemmar.
Denna studie syftar till att utreda hur olika kooperativa ägandestrukturer påverkar företaget och medlemmarnas nytta av det. Fyra stycken helt skilda ägarformer valdes ut för analys. Dessa är (1) kollektivt ägande genom föreningen, dvs. den nuvarande formen, (2) helt individualiserat ägande enligt en modell, som är vanlig i USA, (3) en blandform, där föreningen finns kvar som delägare samtidigt som också enskilda medlemmar och andra delägare kan förekomma samt (4) en total utförsäljning av Hingstdepån.
Det empiriska materialet har insamlats genom ett frågeformulär som skickades till 390 av medlemmarna i föreningen. De medlemmar som betäckte minst ett sto under 2004 sorterades ut och av dessa skickades formuläret till var tredje.
Studien bygger främst på transaktionskostnads-, äganderätts- och agentkostnadsteori. Teorierna används för att analysera vilka problem som kan finnas med de olika ägarformerna, under vilka förutsättningar de är ekonomiskt försvarbara och vilka faktorer som påverkar deras effektivitet.
Resultatet av studien visar att Hingstdepån med dagens ägandestruktur fyller en funktion för en majoritet av medlemmarna. De upplever relativt stora transaktionskostnader inom branschen och de flesta svarar att Hingstdepån på något sätt bidrar till att förbättra deras ekonomiska villkor. Liksom inom de flesta traditionellt organiserade kooperativa företag kan man utläsa att det i Hingstdepån finns agent- och äganderättskostnader. Dessa begränsas dock av ett litet eget kapital och en ganska homogen medlemskår med stora kunskaper om branschens funktion.
Hingstdepåns viktigaste funktion för medlemmarna torde vara företagets roll som prisdämpare på marknaden. Medlemmarnas uppfattning om företaget tyder på att man historiskt lyckats bra med denna roll. Idag finns dock ett hot mot denna funktion. Hingstdepån har de senaste åren inte haft ekonomiska förutsättningar för att kunna nyinvestera, och det ser inte heller ut som man kommer att få det inom de närmaste åren. Ett annat hot är den kraftigt reducerade marknaden. Detta ökar riskerna med att investera i avelshingstar, och minskade intäkter försvårar nyinvesteringar ytterligare.
Studien visar att det finns många positiva effekter med att individualisera ägandet i hingstarna. Intresset för denna ägandeform är dock relativt litet. Speciellt bland de riktigt små uppfödarna, vilka också utgör majoriteten. Vad ointresset beror på och hur stort det egentligen är går dock inte med någon stor säkerhet att fastställa på basis av enkätresultatet. Denna ägandeform torde dock vara ett intressant alternativ för Hingstdepån att utveckla och testa intresset för framöver. |
| format | Otro |
| id | RepoSLU11012 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2005 |
| publishDateSort | 2005 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU110122017-09-19T07:24:40Z https://stud.epsilon.slu.se/11012/ Avelsföreningens hingstdepå Pellvik, Kristian Economics and management Avelsföreningen Hingstdepå (AHAB) grundades 1975 och är ett helägt dotterbolag till den ideella föreningen Avelsföreningen för den Svenska Varmblodiga Travhästen (ASVT). Föreningen riktar sig mot uppfödare av travhästar och är uppbyggt enligt den traditionella kooperationsformen, dvs. den kännetecknas av bl.a. kollektivt ägt eget kapital, öppet medlemskap och demokratisk styrning. Hingstdepåns uppgift är att tillhandahålla avelshingstar för dess medlemmar. Denna studie syftar till att utreda hur olika kooperativa ägandestrukturer påverkar företaget och medlemmarnas nytta av det. Fyra stycken helt skilda ägarformer valdes ut för analys. Dessa är (1) kollektivt ägande genom föreningen, dvs. den nuvarande formen, (2) helt individualiserat ägande enligt en modell, som är vanlig i USA, (3) en blandform, där föreningen finns kvar som delägare samtidigt som också enskilda medlemmar och andra delägare kan förekomma samt (4) en total utförsäljning av Hingstdepån. Det empiriska materialet har insamlats genom ett frågeformulär som skickades till 390 av medlemmarna i föreningen. De medlemmar som betäckte minst ett sto under 2004 sorterades ut och av dessa skickades formuläret till var tredje. Studien bygger främst på transaktionskostnads-, äganderätts- och agentkostnadsteori. Teorierna används för att analysera vilka problem som kan finnas med de olika ägarformerna, under vilka förutsättningar de är ekonomiskt försvarbara och vilka faktorer som påverkar deras effektivitet. Resultatet av studien visar att Hingstdepån med dagens ägandestruktur fyller en funktion för en majoritet av medlemmarna. De upplever relativt stora transaktionskostnader inom branschen och de flesta svarar att Hingstdepån på något sätt bidrar till att förbättra deras ekonomiska villkor. Liksom inom de flesta traditionellt organiserade kooperativa företag kan man utläsa att det i Hingstdepån finns agent- och äganderättskostnader. Dessa begränsas dock av ett litet eget kapital och en ganska homogen medlemskår med stora kunskaper om branschens funktion. Hingstdepåns viktigaste funktion för medlemmarna torde vara företagets roll som prisdämpare på marknaden. Medlemmarnas uppfattning om företaget tyder på att man historiskt lyckats bra med denna roll. Idag finns dock ett hot mot denna funktion. Hingstdepån har de senaste åren inte haft ekonomiska förutsättningar för att kunna nyinvestera, och det ser inte heller ut som man kommer att få det inom de närmaste åren. Ett annat hot är den kraftigt reducerade marknaden. Detta ökar riskerna med att investera i avelshingstar, och minskade intäkter försvårar nyinvesteringar ytterligare. Studien visar att det finns många positiva effekter med att individualisera ägandet i hingstarna. Intresset för denna ägandeform är dock relativt litet. Speciellt bland de riktigt små uppfödarna, vilka också utgör majoriteten. Vad ointresset beror på och hur stort det egentligen är går dock inte med någon stor säkerhet att fastställa på basis av enkätresultatet. Denna ägandeform torde dock vara ett intressant alternativ för Hingstdepån att utveckla och testa intresset för framöver. Avelsföreningens Hingstdepå (AHAB), which was founded in 1975, is a subsidiary of the non-profit horse-breeding association Avelsföreningen för den Svenska Varmblodiga Travhästen (ASVT). It is an organisation primarily for breeders of trotting horses, with its main purpose being to provide stallions for its members. AHAB has a traditional co-operative structure, which includes unallocated equity, open membership and democratic control. The aim of this study is to explore how different ownership structures would affect the company and its value for the members. Four ownership models are chosen for analysis: (1) collective ownership by the association, i.e., the current form; (2) individual ownership, based on a model commonly used in the U.S.; (3) a mixed form, where the association acts as part-owner together with individual members and other investors; and (4) a total sell-out of Hingstdepån. Empirical material was collected through a questionnaire, sent to 390 of the association members. Every third member who bred a mare during 2004 was selected. The main theories underpinning the analyses are the transaction cost, property rights and agency theories. These help the identification of problems with the different ownership structures, the circumstances in which these structures are economically justified, and the factors that affect whether these structures promote efficient business activities. The findings reveal that a majority of the members perceive some benefits from Hingstdepån with the current, collective, ownership structure. They experience relatively large transaction costs within the business area, and most members agree that Hingstdepån in some ways contributes to improving their financial situation. As in most traditionally organised cooperatives agency problems as well as property rights problem can be identified. However, problems are limited by the association’s small amount of equity and by a relatively homogeneous membership with an extensive knowledge of the business. Hingstdepån’s most important task is that it contributes to a low price level. The members think that historically, the company has been successful in these endeavours. However, currently there is a threat against this function. In recent years the company's adverse financial situation has made it difficult to make new investments, and no improvement can be expected for the coming years. Another threat is the shrinking market. Hence, there are increasing risks with investing in stallions, and the subsequent reduced revenues impedes new investments even more. The results of this study indicate that there are many benefits in the individualised ownership of the stallions. However, the interest in such a model is low, particularly among the small breeders who make up the majority of the membership. How low the interest actually is and the possible causes are difficult to assess from the survey. In the future, however, it may be interesting for Hingstdepån to develop such an ownership model and test it for acceptability among the members. 2005-09-13 Other NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/11012/1/pellvik_k_170919.pdf Pellvik, Kristian, 2005. Avelsföreningens hingstdepå : kan ändrat ägande av avelsverksamheten skapa mervärden?. UNSPECIFIED, Uppsala. Uppsala: (NL, NJ) > Dept. of Economics <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-510.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-6941 swe |
| spellingShingle | Economics and management Pellvik, Kristian Avelsföreningens hingstdepå |
| title | Avelsföreningens hingstdepå |
| title_full | Avelsföreningens hingstdepå |
| title_fullStr | Avelsföreningens hingstdepå |
| title_full_unstemmed | Avelsföreningens hingstdepå |
| title_short | Avelsföreningens hingstdepå |
| title_sort | avelsföreningens hingstdepå |
| topic | Economics and management |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/11012/ https://stud.epsilon.slu.se/11012/ |