Beslutsfattande i kooperativa organisationer
Studiens syfte är att utreda hur de olika marknadsområdenas styrelser fattar beslut om transportdebiteringssystem, varvid ett starkt fokus ligger på de faktorer som påverkar beslutsfattandet, samt vilka förklaringar det finns till att just dessa faktorer vägs in. Studien bygger främst på agentteo...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Otro |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2005
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/10959/ |
| _version_ | 1855571782689357824 |
|---|---|
| author | Karlsson, Stefan |
| author_browse | Karlsson, Stefan |
| author_facet | Karlsson, Stefan |
| author_sort | Karlsson, Stefan |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Studiens syfte är att utreda hur de olika marknadsområdenas styrelser fattar beslut om transportdebiteringssystem, varvid ett starkt fokus ligger på de faktorer som påverkar beslutsfattandet, samt vilka förklaringar det finns till att just dessa faktorer vägs in.
Studien bygger främst på agentteorin, äganderättsteorin och garbage can-modellen. Dessa teorier behandlar relationen mellan en styrelse och medlemmarna men även relationen mellan medlemmarna och ledningen. Teorierna leder fram till ett antal teoretiska antaganden, som kan länkas till syftet. Dessa teoretiska antaganden ligger till grund för insamlingen av empiriska data.
Data samlas in genom kvalitativa intervjuer med nio styrelseledamöter – tre från vart och ett av MO:na Gävle-Dala, Värmland och Aros. Dessa tre MO:n väljs pga att de har olika transportdebiteringssystem men har en liknande struktur inom MO:t. MO Gävle-Dala har avståndsrelaterad frakt, MO Värmland har zonfrakt och MO Aros har utjämnad frakt.
Slutsatserna ger en förståelse av vilka faktorer som påverkar styrelseledamöterna, när de fattar sina beslut. Fyra faktorer påverkar styrelsen:
· Ledningen,
· Medlemmarna,
· Informationsinsamlingen,
· Andra styrelsemedlemmar.
I enlighet med agentteorin är styrelsen i de olika MO:na tillsatta för att kontrollera att ledningen inte handlar i eget intresse. I frågan om bulkfrakterna har styrelsen svårt att genomföra denna kontroll. Ledningen har mer information än styrelsen. Styrelsemedlemmarna söker heller inte egen information utan litar på och grundar sina beslut på informationen från ledningen. Detta gör att ledningen har ett stort övertag och kan på det sättet påverka styrelsens beslutsfattande.
När medlemmarna märker att styrelsen tappar kontrollen över organisationen, känner de också att de inte kan påverka beslutet. Detta bidrar till att medlemmarna blir likgiltiga och försöker tillskansa sig så mycket resurser som möjligt. I MO Aros och i MO Gävle-Dala visar sig detta genom att grupper av medlemmarna påverkat ledningen och styrelsen att utforma fraktsystemet till deras fördel. I MO Aros har medlemmarna i de östra delarna meddelat att om fraktsystemet förändras, kommer de att leverera till konkurrenten. Styrelsen i MO Aros har lyssnat till dessa medlemmar, vilket har inneburit att de medlemmar, som ligger närmare fabriken, får betala mer för sina frakter. Medlemmarna nära fabriken subventionerar alltså medlemmar, som ligger långt ifrån. |
| format | Otro |
| id | RepoSLU10959 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2005 |
| publishDateSort | 2005 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU109592017-09-19T11:35:08Z https://stud.epsilon.slu.se/10959/ Beslutsfattande i kooperativa organisationer Karlsson, Stefan Cooperatives Faculty of Natural Resources and Agricultural Sciences (until 2013) Studiens syfte är att utreda hur de olika marknadsområdenas styrelser fattar beslut om transportdebiteringssystem, varvid ett starkt fokus ligger på de faktorer som påverkar beslutsfattandet, samt vilka förklaringar det finns till att just dessa faktorer vägs in. Studien bygger främst på agentteorin, äganderättsteorin och garbage can-modellen. Dessa teorier behandlar relationen mellan en styrelse och medlemmarna men även relationen mellan medlemmarna och ledningen. Teorierna leder fram till ett antal teoretiska antaganden, som kan länkas till syftet. Dessa teoretiska antaganden ligger till grund för insamlingen av empiriska data. Data samlas in genom kvalitativa intervjuer med nio styrelseledamöter – tre från vart och ett av MO:na Gävle-Dala, Värmland och Aros. Dessa tre MO:n väljs pga att de har olika transportdebiteringssystem men har en liknande struktur inom MO:t. MO Gävle-Dala har avståndsrelaterad frakt, MO Värmland har zonfrakt och MO Aros har utjämnad frakt. Slutsatserna ger en förståelse av vilka faktorer som påverkar styrelseledamöterna, när de fattar sina beslut. Fyra faktorer påverkar styrelsen: · Ledningen, · Medlemmarna, · Informationsinsamlingen, · Andra styrelsemedlemmar. I enlighet med agentteorin är styrelsen i de olika MO:na tillsatta för att kontrollera att ledningen inte handlar i eget intresse. I frågan om bulkfrakterna har styrelsen svårt att genomföra denna kontroll. Ledningen har mer information än styrelsen. Styrelsemedlemmarna söker heller inte egen information utan litar på och grundar sina beslut på informationen från ledningen. Detta gör att ledningen har ett stort övertag och kan på det sättet påverka styrelsens beslutsfattande. När medlemmarna märker att styrelsen tappar kontrollen över organisationen, känner de också att de inte kan påverka beslutet. Detta bidrar till att medlemmarna blir likgiltiga och försöker tillskansa sig så mycket resurser som möjligt. I MO Aros och i MO Gävle-Dala visar sig detta genom att grupper av medlemmarna påverkat ledningen och styrelsen att utforma fraktsystemet till deras fördel. I MO Aros har medlemmarna i de östra delarna meddelat att om fraktsystemet förändras, kommer de att leverera till konkurrenten. Styrelsen i MO Aros har lyssnat till dessa medlemmar, vilket har inneburit att de medlemmar, som ligger närmare fabriken, får betala mer för sina frakter. Medlemmarna nära fabriken subventionerar alltså medlemmar, som ligger långt ifrån. The purpose of this study is to investigate how directors in the regional market areas of Svenska Lantmännen (Swedish Farmers’ Supply and Crop Marketing Association) make decision about freight cost allocation systems. The focus is on identifying factors that affect the decision-making process and explanations to the prevalence of these factors. The study is based on the principal agent theory, ownership theory and the garbage can theory. These theories describe the relationship between the board and the members but also the relation between the members and the management. The theories indicate a number of assumptions that are linked to the purpose. These theoretical assumptions serve as the basis for the data collection. Data is gathered through qualitative interviews with nine directors – three from each of the Gävle-Dala, Värmland, and Aros market areas. These market areas is elected due to they have quite different freight cost allocation systems, even though they have similar structures. Gävle- Dala has distance related fre ight, Värmland has zone freight and Aros has level out freight. The conclusions give an understanding of which factors that affect the directors when they are in the process of making a decision. Especially four factors affect the board: · The management, · The members, · The collection of the information, · Other board members. According to the principal agent theory the directors have the task of controlling that the management does not act in its own interest. The board has problems to conduct this control when it comes to freight issues. The management possesses more information than the board. Also, the directors do not seek information on their own, but rather rely on information they get from the management. This implies that the management has big advantage and thus it can influence the board’s decision-making. When the farmer-members notice that the board loses control, also they feel that they can’t influence the decision. Hence, the members become indifferent and are trying to misappropriate resources. This indifference has expressed itself in for example Aros and Gävle-Dala where a group of members influenced management and directors to design a freight cost allocation system to their advantage. Members in the eastern parts of Aros have announced that if the freight cost allocation system changes, they will deliver to a competitor. The board in Aros listened to these members, whereby members close to the factory have to pay more for their freight. Members close to the factory are subsidizing those living further away. 2005-02-03 Other NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/10959/1/karlsson_s_170919.pdf Karlsson, Stefan, 2004. Beslutsfattande i kooperativa organisationer : MO-styrelsernas beslut om transportdebiteringssystem. UNSPECIFIED, Uppsala. Uppsala: (NL, NJ) > Dept. of Economics <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-510.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-6994 swe |
| spellingShingle | Cooperatives Faculty of Natural Resources and Agricultural Sciences (until 2013) Karlsson, Stefan Beslutsfattande i kooperativa organisationer |
| title | Beslutsfattande i kooperativa organisationer |
| title_full | Beslutsfattande i kooperativa organisationer |
| title_fullStr | Beslutsfattande i kooperativa organisationer |
| title_full_unstemmed | Beslutsfattande i kooperativa organisationer |
| title_short | Beslutsfattande i kooperativa organisationer |
| title_sort | beslutsfattande i kooperativa organisationer |
| topic | Cooperatives Faculty of Natural Resources and Agricultural Sciences (until 2013) |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/10959/ https://stud.epsilon.slu.se/10959/ |