Större skogsägares val och förutsättningar
Det finns förmodligen lika många åsikter om hur skog skall skötas som det finns skogsägare i Sverige. Skogsadministration, som omfattar planering, inspektion, entreprenadkontraktering och virkesförsäljning, kan av skogsägaren skötas på en rad olika sätt. Skogsägaren ställs här inför tre huvudalterna...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | Otro |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2005
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/10957/ |
| _version_ | 1855571782320259072 |
|---|---|
| author | Du Rietz, Mats Ekman, Johan |
| author_browse | Du Rietz, Mats Ekman, Johan |
| author_facet | Du Rietz, Mats Ekman, Johan |
| author_sort | Du Rietz, Mats |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Det finns förmodligen lika många åsikter om hur skog skall skötas som det finns skogsägare i Sverige. Skogsadministration, som omfattar planering, inspektion, entreprenadkontraktering och virkesförsäljning, kan av skogsägaren skötas på en rad olika sätt. Skogsägaren ställs här inför tre huvudalternativ; han kan sköta administrationen helt i egen regi, anlita en skogskonsult eller gå med i en skogsägarförening. Det är dessa tre som studien fokuserar på. Syftet med denna studie är att med användande av agent- och transaktionskostnadsteori identifiera hur skogsägarnas personliga förutsättningar påverkar deras val av skogskötselalternativ – självverksamhet, en skogsägareförening och en skogskonsult.
Datainsamling har gjorts genom intervjuer med ägarna till sex fallgårdar. Till grund för samtalen har legat ett antal hypoteser. Dessa har tagits fram med hjälp av teoribas, som omfattar agentteorin och transaktionskostnadsteorin. Vidare har en löpande dialog förts med Södra Skogsägarna och Skogssällskapet, vilka i studien representerar skogsägareföreningen respektive skogskonsulten. Samtalen med skogsägarna analyseras med utgångspunkt i hypoteserna.
De sex fallgårdarna ligger samtliga i Götaland och är allihop stora (över 500 ha produktiv skogsmark). De tre skogsskötselalternativen finns jämnt representerade i urvalet. En av skogsägarna är utbo.
De skogsägare, som har hög skoglig kompetens, tenderar att välja en hög grad av självverksamhet. En hög kunskapsnivå är ofta kopplad till stort intresse för skogsbruk, vilket kan leda till att skogsägaren vill vara involverad i sitt skogsbruk. De ägare, som anlitar Södra, vill vara självverksamma men tvingas att välja en skötselpartner på grund av tidskrävande sidoverksamheter. Ibland är skogsintresset hos ägaren så stort att den ekonomiska rationaliteten väljs bort till förmån för personliga värderingar. Den skogsägare, som är utbo, har höga transaktionskostnader för att sköta skogen såsom självverksam, vilket gör att han väljer att samarbeta med en skötselpartner. Denne utbo har stort intresse av att vara delaktig och styrande i skogsbruket, vilket spelar en viss roll i valet av Södra som samarbetspartner.
Ju mera passiv ägaren är i skogsskötseln desto starkare är tendensen att han väljer ett samarbete med Skogssällskapet snarare än Södra. Skogsägarna har intrycket att Skogssällskapet helst inriktar sig på en totalförvaltning.
Viljan att ha inflytande i en skogsägarförening är liten. Motivet till valet av Södra är snarare rent ekonomiska faktorer. Större skogsägare känner att de har ett stort inflytande genom sin storlek. Får de inte rätt priser har de lätt byta samarbetspartner. Det är inte inflytandet i föreningen som är viktigt utan att de får rätt priser.
En god personlig relation är avgörande för samarbetets framgång. Dålig personkemi mellan skogsägaren och samarbetspartnern leder till en mycket hög risk för agentproblem och höga transaktionskostnader. En samarbetspartners dåliga rykte kan påverka den personliga relationen, och rädslan för agentproblem kan vara avgörande vid valet av samarbetspartner. I en så långsiktig verksamhet, som skogsbruk är, kan ett dåligt rykte skada tilliten för en samarbetspartner under åtskilliga år. Samtliga skogsägare anser att de har valt det för stunden bästa och mest lönsamma skötselalternativet. |
| format | Otro |
| id | RepoSLU10957 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2005 |
| publishDateSort | 2005 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU109572017-09-19T11:42:24Z https://stud.epsilon.slu.se/10957/ Större skogsägares val och förutsättningar Du Rietz, Mats Ekman, Johan Cooperatives Forestry - General aspects Faculty of Natural Resources and Agricultural Sciences (until 2013) Det finns förmodligen lika många åsikter om hur skog skall skötas som det finns skogsägare i Sverige. Skogsadministration, som omfattar planering, inspektion, entreprenadkontraktering och virkesförsäljning, kan av skogsägaren skötas på en rad olika sätt. Skogsägaren ställs här inför tre huvudalternativ; han kan sköta administrationen helt i egen regi, anlita en skogskonsult eller gå med i en skogsägarförening. Det är dessa tre som studien fokuserar på. Syftet med denna studie är att med användande av agent- och transaktionskostnadsteori identifiera hur skogsägarnas personliga förutsättningar påverkar deras val av skogskötselalternativ – självverksamhet, en skogsägareförening och en skogskonsult. Datainsamling har gjorts genom intervjuer med ägarna till sex fallgårdar. Till grund för samtalen har legat ett antal hypoteser. Dessa har tagits fram med hjälp av teoribas, som omfattar agentteorin och transaktionskostnadsteorin. Vidare har en löpande dialog förts med Södra Skogsägarna och Skogssällskapet, vilka i studien representerar skogsägareföreningen respektive skogskonsulten. Samtalen med skogsägarna analyseras med utgångspunkt i hypoteserna. De sex fallgårdarna ligger samtliga i Götaland och är allihop stora (över 500 ha produktiv skogsmark). De tre skogsskötselalternativen finns jämnt representerade i urvalet. En av skogsägarna är utbo. De skogsägare, som har hög skoglig kompetens, tenderar att välja en hög grad av självverksamhet. En hög kunskapsnivå är ofta kopplad till stort intresse för skogsbruk, vilket kan leda till att skogsägaren vill vara involverad i sitt skogsbruk. De ägare, som anlitar Södra, vill vara självverksamma men tvingas att välja en skötselpartner på grund av tidskrävande sidoverksamheter. Ibland är skogsintresset hos ägaren så stort att den ekonomiska rationaliteten väljs bort till förmån för personliga värderingar. Den skogsägare, som är utbo, har höga transaktionskostnader för att sköta skogen såsom självverksam, vilket gör att han väljer att samarbeta med en skötselpartner. Denne utbo har stort intresse av att vara delaktig och styrande i skogsbruket, vilket spelar en viss roll i valet av Södra som samarbetspartner. Ju mera passiv ägaren är i skogsskötseln desto starkare är tendensen att han väljer ett samarbete med Skogssällskapet snarare än Södra. Skogsägarna har intrycket att Skogssällskapet helst inriktar sig på en totalförvaltning. Viljan att ha inflytande i en skogsägarförening är liten. Motivet till valet av Södra är snarare rent ekonomiska faktorer. Större skogsägare känner att de har ett stort inflytande genom sin storlek. Får de inte rätt priser har de lätt byta samarbetspartner. Det är inte inflytandet i föreningen som är viktigt utan att de får rätt priser. En god personlig relation är avgörande för samarbetets framgång. Dålig personkemi mellan skogsägaren och samarbetspartnern leder till en mycket hög risk för agentproblem och höga transaktionskostnader. En samarbetspartners dåliga rykte kan påverka den personliga relationen, och rädslan för agentproblem kan vara avgörande vid valet av samarbetspartner. I en så långsiktig verksamhet, som skogsbruk är, kan ett dåligt rykte skada tilliten för en samarbetspartner under åtskilliga år. Samtliga skogsägare anser att de har valt det för stunden bästa och mest lönsamma skötselalternativet. There are probably as many opinions about how to manage a forest, as there are forest owners. Forest management includes planning, inspection, hiring of contractors, and sales of timber. A forest owner can conduct these tasks in various ways. This study is an attempt to identify the factors that decide which option large forest owners choose – to manage the forest themselves, to hire a forest consultant, or to join a forestry co-operative. A forest consultant may conduct some tasks at an estate, or take the full responibility. A cooperative offers a wide variety of services to its members. One firm of each type is included in the study, namely Skogssällskapet and Södra Skogsägarna, respectively. During the course of the project, the authors have had continuous information exchange with these two firms. Södra is a successful co-operative with 35,000 members in southe rn Sweden. Except for sawmills, Södra has some paper pulp plants, and it is one of the world’s largest sellers of paper pulp. Skogssällskapet is the largest forest consultant in Sweden. It is owned by a fund, so it a non-profit firm that is completely independent. It doesn’t own any production plants. Data was collected through interviews with the owners of six estates, all with more than 500 hectares of productive forestland. The three management alternatives are equally represented in the sample. One of the forest owners does not live on the estate. Based on agency theoretical and transaction cost theoretical analyses, a number of hypotheses were developed. These hypotheses were converted into a question guide, used during the interviews with the forest owners. The findings tell that the forest owners’ level of knowledge about forestry management is important for their choice of management solution. The most knowledgeable owners tend to manage their forests themselves, also because knowledge is positively correlated to an interest in silviculture. Members of Södra may be sufficiently knowledgeable and interested to handle the forest management themselves, but due to other time consuming businesses they sometimes must hand over these tasks to the co-operative. Some owners are so interested that personal values may override the economic rationality. The forest owner who does not live on the estate has high transaction costs to manage the forest, so he has to contract an external party. As this forest owner is very interested in his forest, he prefers to buy the services from Södra. The more passive the owner is in management, the higher propensity he has to collaborate with Skogssällskapet rather than Södra. Skogssällskapet has a reputation among forest owners that it focuses on total management, though this is not correct. Forest owners choose Södra for economic reasons. The firm’s co-operative attributes do not attract them. They are not interested in having a say in the co-operative. Rather, large forest owners are so important that their business partners will listen to them anyhow. If they are not satisfied with the prices they can easily switch to another buyer or another seller. If the relationship between the forest owner and his business partner is not good, there is a risk for agency problems and high transaction costs, and so, the collaboration may be terminated. A business partner’s bad reputation can affect the relationship for many years. The fear of agency problems can be crucial when choosing a business partner. 2005-02-01 Other NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/10957/1/durietz_m_ekman_j_170919.pdf Du Rietz, Mats and Ekman, Johan, 2005. Större skogsägares val och förutsättningar : självverksamhet, skogskonsult eller skogsägarförening?. UNSPECIFIED, Uppsala. Uppsala: (NL, NJ) > Dept. of Economics <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-510.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-6996 swe |
| spellingShingle | Cooperatives Forestry - General aspects Faculty of Natural Resources and Agricultural Sciences (until 2013) Du Rietz, Mats Ekman, Johan Större skogsägares val och förutsättningar |
| title | Större skogsägares val och förutsättningar |
| title_full | Större skogsägares val och förutsättningar |
| title_fullStr | Större skogsägares val och förutsättningar |
| title_full_unstemmed | Större skogsägares val och förutsättningar |
| title_short | Större skogsägares val och förutsättningar |
| title_sort | större skogsägares val och förutsättningar |
| topic | Cooperatives Forestry - General aspects Faculty of Natural Resources and Agricultural Sciences (until 2013) |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/10957/ https://stud.epsilon.slu.se/10957/ |