Ekologisk produktion
Detta arbete är en förstudie inom området att hitta en hållbar ekologisk växtföljd som ekonomiskt kan konkurrera med en konventionell odling. Målet med denna studie är att undersöka om det finns en möjlighet att få samma ekonomi på en KRAV‐certifierad växtodlingsgård som på en konventionell växto...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G1E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2017
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/10808/ |
| _version_ | 1855571755575279616 |
|---|---|
| author | Ascard, Anton Nilsson, Tord |
| author_browse | Ascard, Anton Nilsson, Tord |
| author_facet | Ascard, Anton Nilsson, Tord |
| author_sort | Ascard, Anton |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Detta arbete är en förstudie inom området att hitta en hållbar ekologisk växtföljd som
ekonomiskt kan konkurrera med en konventionell odling. Målet med denna studie är
att undersöka om det finns en möjlighet att få samma ekonomi på en KRAV‐certifierad
växtodlingsgård som på en konventionell växtodlingsgård. Intresset av att ställa om till
en KRAV‐certifierad produktion ökar genom att viktiga växtskyddsmedel mister sina
godkännande på grund av miljö‐ och hälsofara och därför inte får användas längre,
dessa ersätts inte i samma takt utav nya vilket försvårar den konventionella odlingen.
Regeringen har även satt ett mål till år 2030 att 30 % av den svenska jordbruksmarken
skall vara omlagd till certifierad ekologisk produktion. Därav finns det ett stort intresse
att finna en KRAV‐certifierad växtföljd som är ekonomisk försvarbar med ett
miljömässigt tänk där kvävefixerande‐ och gröngödslingsgrödor ingår.
I en KRAV‐certifierad produktion är baljväxter som kan tillgodose sig själva med kväve
ur luften viktiga grödor. Att enbart odla spannmål kan skapa problem eftersom
kvävebehovet är högt vilket ofta leder till fosforövergödsling. I den KRAV‐certifierade
odlingen får endast organiska gödselmedel användas och då många organiska
gödselmedel förutom innehåller fosfor är kvävefixeringen hos baljväxterna ett måste.
En balans mellan bortförsel och tillförsel av fosfor måste finnas och mängden fosfor
som får övergödslas beror på vilken P‐AL klass jorden har, det finns även en maxgiva av
fosfor på totalt 22 kg per hektar och år, fördelat på hela arealen under en 5‐års period.
Genom att variera baljväxter och spannmål drar man nytta av kvävet som baljväxterna
binder ur luften vilket leder till att mindre mängder kväve måste tillföras med gödsel
och därmed tillförs även mindre mängd fosfor.
Skördesiffrorna är tagna från Tosterups Gård AB därefter har avdrag på skörden gjorts
utefter en procentsats hämtad från SCB , där de har jämfört skördesiffror från
ekologiska och konventionella lantbrukare år 2015 och sammanställt dessa för att
påvisa skördeminskningen vid omställning till ekologisk odling.
Studiens beräkningar och undersökningar har gjorts på tio olika grödor. Dessa grödor
har inte något större behov av specialmaskiner. Insamling av information från
lantbrukare, rådgivare, säljare har skett genom telefon, mejl, undersöka hemsidor och
studiebesök. Vid sammanställningen av olika förfruktsvärden, regelverket som KRAV
har och med olika växtföljdsjukdomar i åtanke blev den slutgiltiga växtföljden vårkorn,
vitklöver, raps, höstvete, åkerbönor, havre och gröngödsling.
Finns det någon ekonomisk lönsamhet för en växtodlingsgård att lägga om till
ekologiskt? Med den växtföljden som tagits fram finns det möjligheter till en
omläggning med ekonomisk lönsamhet, det som dock ska beaktas är att inga
beräkningar om skördebortfall har gjorts. |
| format | First cycle, G1E |
| id | RepoSLU10808 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2017 |
| publishDateSort | 2017 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU108082017-09-28T07:32:51Z https://stud.epsilon.slu.se/10808/ Ekologisk produktion Ascard, Anton Nilsson, Tord Agricultural economics and policies Detta arbete är en förstudie inom området att hitta en hållbar ekologisk växtföljd som ekonomiskt kan konkurrera med en konventionell odling. Målet med denna studie är att undersöka om det finns en möjlighet att få samma ekonomi på en KRAV‐certifierad växtodlingsgård som på en konventionell växtodlingsgård. Intresset av att ställa om till en KRAV‐certifierad produktion ökar genom att viktiga växtskyddsmedel mister sina godkännande på grund av miljö‐ och hälsofara och därför inte får användas längre, dessa ersätts inte i samma takt utav nya vilket försvårar den konventionella odlingen. Regeringen har även satt ett mål till år 2030 att 30 % av den svenska jordbruksmarken skall vara omlagd till certifierad ekologisk produktion. Därav finns det ett stort intresse att finna en KRAV‐certifierad växtföljd som är ekonomisk försvarbar med ett miljömässigt tänk där kvävefixerande‐ och gröngödslingsgrödor ingår. I en KRAV‐certifierad produktion är baljväxter som kan tillgodose sig själva med kväve ur luften viktiga grödor. Att enbart odla spannmål kan skapa problem eftersom kvävebehovet är högt vilket ofta leder till fosforövergödsling. I den KRAV‐certifierade odlingen får endast organiska gödselmedel användas och då många organiska gödselmedel förutom innehåller fosfor är kvävefixeringen hos baljväxterna ett måste. En balans mellan bortförsel och tillförsel av fosfor måste finnas och mängden fosfor som får övergödslas beror på vilken P‐AL klass jorden har, det finns även en maxgiva av fosfor på totalt 22 kg per hektar och år, fördelat på hela arealen under en 5‐års period. Genom att variera baljväxter och spannmål drar man nytta av kvävet som baljväxterna binder ur luften vilket leder till att mindre mängder kväve måste tillföras med gödsel och därmed tillförs även mindre mängd fosfor. Skördesiffrorna är tagna från Tosterups Gård AB därefter har avdrag på skörden gjorts utefter en procentsats hämtad från SCB , där de har jämfört skördesiffror från ekologiska och konventionella lantbrukare år 2015 och sammanställt dessa för att påvisa skördeminskningen vid omställning till ekologisk odling. Studiens beräkningar och undersökningar har gjorts på tio olika grödor. Dessa grödor har inte något större behov av specialmaskiner. Insamling av information från lantbrukare, rådgivare, säljare har skett genom telefon, mejl, undersöka hemsidor och studiebesök. Vid sammanställningen av olika förfruktsvärden, regelverket som KRAV har och med olika växtföljdsjukdomar i åtanke blev den slutgiltiga växtföljden vårkorn, vitklöver, raps, höstvete, åkerbönor, havre och gröngödsling. Finns det någon ekonomisk lönsamhet för en växtodlingsgård att lägga om till ekologiskt? Med den växtföljden som tagits fram finns det möjligheter till en omläggning med ekonomisk lönsamhet, det som dock ska beaktas är att inga beräkningar om skördebortfall har gjorts. This paper is a pre‐study that aims to find a sustainable organic crop rotation which, economically, can compete with conventional crop rotation. The goal of this study is to explore if there is a possibility to get the same profitability in organic crop production as in conventional crop production. Incentives for converting to organic production is increasing because more and more important plant protection products are losing their certifications, due to environmental issues, and are not replaced by other products. The government has set a target that 30% of the Swedish farmland will be converted into organic‐labeled production by the year 2030. For that reason it is of great interest to find a way to move to organic‐labeled plant rotation, that is economically viable and at the same time sustainable in anenvironmental perspective, including nitrogen‐fixation and green manure crops. In organic production it is important to grow legumes that indirectly can use nitrogen from the air. To only grow grain could cause issues in the nutrition balance since the nitrogen need is high and often leads to phosphorus over‐fertilization. Almost all organic fertilizers contain both nitrogen and phosphorus, which make it difficult to get the right amount of nitrogen that the plants needs. There is one fertilizer, Vinass 4‐0‐4 (nitrogen‐phosphorus‐potassium), which contains no phosphorus but it is an expensive alternative. When using organic fertilizer it is only allowed to supply 22 kg of phosphorus per year and hectare, spread throughout the area during a 5‐year period. By combining legume and crops the benefit of the nitrogen fixating legume‐bacteria complex is gained, which means that less amounts of nitrogen need to be added through fertilization and this results in less phosphorus in the soil. The harvest statistics in this study comes from Tosterup Gård AB. The harvest statistics from Tosterup Gård AB have been deducted according to a percentage presented in a survey, comparing crop‐reduction when moving from conventional to ecological crop production, conducted in 2015 by the Swedish Agricultural Agency. This study is based on calculations and surveys comparing ten different crops. These ten different crops have no need for special machinery. In order to find these ten different crops data and information was gathered from farmers, advisors, and sellers. This was done with phone calls, email communication, studying of websites, on site visits and benchmarking. In the compilation of various preceding crop and various regulations, the final crop rotation was spring barley, white clover, oilseed rape, winter wheat, beans, oats and green‐manure. Is there economic profitability for a crop farm to convert to organic production? According to this study there is a possibility to convert to organic production and as a result gain profitability. It is however important to consider that no calculations of harvest loss have been made in this study. 2017-09-14 First cycle, G1E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/10808/1/ascard_a_nilsson_t_170928.pdf Ascard, Anton and Nilsson, Tord, 2017. Ekologisk produktion : ekologisk växtföljd med ekonomiska aspekter. First cycle, G1E. Alnarp: (LTJ, LTV) > Dept. of Biosystems and Technology (from 130101) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-643.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-7244 swe |
| spellingShingle | Agricultural economics and policies Ascard, Anton Nilsson, Tord Ekologisk produktion |
| title | Ekologisk produktion |
| title_full | Ekologisk produktion |
| title_fullStr | Ekologisk produktion |
| title_full_unstemmed | Ekologisk produktion |
| title_short | Ekologisk produktion |
| title_sort | ekologisk produktion |
| topic | Agricultural economics and policies |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/10808/ https://stud.epsilon.slu.se/10808/ |