Utvärdering av miljöberikning avsedd för järv Gulo gulo på Nordens ark
Under de senaste åren har uppmärksamheten kring djurens psykiska samt fysiska välmående ökat i de verksamheter som hyser djur. Ett vanligt sätt att försöka möta de behov som djuren som lever i våra djurparker har är genom att förse dem med olika typer av miljöberikning. Miljöberikning definieras av...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | L3 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Animal Environment and Health (until 231231)
2008
|
| Materias: |
| _version_ | 1855571751716519936 |
|---|---|
| author | Hjelm, Madeleine |
| author_browse | Hjelm, Madeleine |
| author_facet | Hjelm, Madeleine |
| author_sort | Hjelm, Madeleine |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Under de senaste åren har uppmärksamheten kring djurens psykiska samt fysiska välmående ökat i de verksamheter som hyser djur. Ett vanligt sätt att försöka möta de behov som djuren som lever i våra djurparker har är genom att förse dem med olika typer av miljöberikning. Miljöberikning definieras av Shepherdson (1998) som "en djurhållnings rutin som syftar till att öka kvaliteten på djurhållningen kring djur i fångenskap, genom att förse djuren med miljöstimuli som optimerar deras fysiska och psykiska välmående". Enligt vår svenska djurskyddslagstiftning och andra regler måste djurparker idag förse djuren med berikning som är anpassade efter varje art. Detta för att djuren ska kunna bete sig mer naturligt och att de ska få utlopp för sina artspecifika beteenden.
Under 16 dagar utfördes en studie på Nordena Ark med syftet att utvärdera några av de berikningsobjekt som man ofta arbetar med för parkens 4 Järvar Gulo gulo. Fyra olika berikningsobjekt, isglass (innehöll olika typer av kött), currykrydda, Skinnklämma (en stock med skinn) och spillning från häst valdes ut för att utvärderas. Varje berikningsobjekt presenterades för djuren på var sin dag och upprepades under 3 veckor. Data över vilka beteenden som utfördes registrerades en halvtimma innan järvarna gavs berikningen som valts ut för dagen och sedan under 4 timmar efter införsel. Under de första 4 dagarna utfördes en pilotstudie för att skapa ett lämpligt etogram och för att avgöra vilken registreringsmetod som skulle användas.
Resultaten visade på att berikningarna mer eller mindre uppfyllde det förväntade resultatet. Curryberikningen stimulerade inte nosningsbeteendet i lika stor utsträckning som förväntat men den utlöste beteenden som att rulla och krafsa. Vi fick liknade resultat från spillningsberikningen men här fanns det en liten förväntan att beteendet rulla skulle utföras. Isglassen och skinnklämman hade en rad olika födosöksbeteenden riktade mot sig som var förväntat. Men de utfördes i olika utsträckning bland de 4 olika individerna. Detta resultat visar på hur viktigt det är med utvärdering av berikning. Det är inte tillräkligt att veta att en viss typ av berikning fungerar, man måste veta vilka sinnen och beteenden som stimuleras och vilken effekt berikningen har på de olika individerna för att välfärden ska öka och att djuren ska trivas i fångeskap. |
| format | L3 |
| id | RepoSLU10786 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2008 |
| publishDateSort | 2008 |
| publisher | SLU/Dept. of Animal Environment and Health (until 231231) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Animal Environment and Health (until 231231) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU107862017-11-24T12:09:35Z Utvärdering av miljöberikning avsedd för järv Gulo gulo på Nordens ark Evaluation of environmental enrichment for captive wolverines Gulo gulo at The Nordic Arc Hjelm, Madeleine järv miljöberikning utvärdering Under de senaste åren har uppmärksamheten kring djurens psykiska samt fysiska välmående ökat i de verksamheter som hyser djur. Ett vanligt sätt att försöka möta de behov som djuren som lever i våra djurparker har är genom att förse dem med olika typer av miljöberikning. Miljöberikning definieras av Shepherdson (1998) som "en djurhållnings rutin som syftar till att öka kvaliteten på djurhållningen kring djur i fångenskap, genom att förse djuren med miljöstimuli som optimerar deras fysiska och psykiska välmående". Enligt vår svenska djurskyddslagstiftning och andra regler måste djurparker idag förse djuren med berikning som är anpassade efter varje art. Detta för att djuren ska kunna bete sig mer naturligt och att de ska få utlopp för sina artspecifika beteenden. Under 16 dagar utfördes en studie på Nordena Ark med syftet att utvärdera några av de berikningsobjekt som man ofta arbetar med för parkens 4 Järvar Gulo gulo. Fyra olika berikningsobjekt, isglass (innehöll olika typer av kött), currykrydda, Skinnklämma (en stock med skinn) och spillning från häst valdes ut för att utvärderas. Varje berikningsobjekt presenterades för djuren på var sin dag och upprepades under 3 veckor. Data över vilka beteenden som utfördes registrerades en halvtimma innan järvarna gavs berikningen som valts ut för dagen och sedan under 4 timmar efter införsel. Under de första 4 dagarna utfördes en pilotstudie för att skapa ett lämpligt etogram och för att avgöra vilken registreringsmetod som skulle användas. Resultaten visade på att berikningarna mer eller mindre uppfyllde det förväntade resultatet. Curryberikningen stimulerade inte nosningsbeteendet i lika stor utsträckning som förväntat men den utlöste beteenden som att rulla och krafsa. Vi fick liknade resultat från spillningsberikningen men här fanns det en liten förväntan att beteendet rulla skulle utföras. Isglassen och skinnklämman hade en rad olika födosöksbeteenden riktade mot sig som var förväntat. Men de utfördes i olika utsträckning bland de 4 olika individerna. Detta resultat visar på hur viktigt det är med utvärdering av berikning. Det är inte tillräkligt att veta att en viss typ av berikning fungerar, man måste veta vilka sinnen och beteenden som stimuleras och vilken effekt berikningen har på de olika individerna för att välfärden ska öka och att djuren ska trivas i fångeskap. During the last years concern for animals’ physical and psychological wellbeing has increased in those facilities housing animals (Tarou et al., 2007). A common way of increasing wellbeing in animals kept in zoos is by providing them with different types of environmental enrichments. Environmental enrichment is defined by Shepherson (1998) as” an animal husbandry principle that seeks to enhance the quality of captive animal care, by providing the environmental stimuli necessary for optimal physical and psychological well-being”. In Sweden due to our animal protecting laws and other regulations, zoos have to provide their animals with environmental enrichment suited for each species. This is because the animals should be able to behave in a more natural way and perform more species-specific behaviours. A study conducted over 16 days took place at the zoo The Nordic Arc with the aim to evaluate some of the environmental enrichment items they regularly work with for the parks four wolverines Gulo gulo. Four items, frozen ice blocks (containing different forms of meat), curry spice, a log with cow-skin and feces from horses were chosen for evaluation. Each enrichment item were provided to the animals at the same day each week and repeated three times. Behavioral data were collected half an hour before the wolverines were provided with the enrichment for the day and for four following hours. During the first 4 days a pilot study took place to make a proper ethogram and to decide which observation method to use. Our findings suggest that these enrichment items more or less fulfilled their purpose. The curry-spice didn´t stimulate the sniffing behavior as much as we predicted but it triggered other behaviours such as rolling and scratching. In the feces treatment we could see almost the same result but here we had a small expectation that the behavior rolling could be seen. The ice block and the log with skin had a wide range of foraging behaviours directed toward it as predicted. But the duration of these behaviuors differed among the individuals. And this is one reason why evaluation of environmental enrichment is so important. It is not enough to know that the items works, we also have to know which behaviors and senses they stimulates and how it effects different individuals, if we are going to increase the animals well-being and make them thrive in captivity. SLU/Dept. of Animal Environment and Health (until 231231) 2008 L3 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/10786/ |
| spellingShingle | järv miljöberikning utvärdering Hjelm, Madeleine Utvärdering av miljöberikning avsedd för järv Gulo gulo på Nordens ark |
| title | Utvärdering av miljöberikning avsedd för järv Gulo gulo på Nordens ark |
| title_full | Utvärdering av miljöberikning avsedd för järv Gulo gulo på Nordens ark |
| title_fullStr | Utvärdering av miljöberikning avsedd för järv Gulo gulo på Nordens ark |
| title_full_unstemmed | Utvärdering av miljöberikning avsedd för järv Gulo gulo på Nordens ark |
| title_short | Utvärdering av miljöberikning avsedd för järv Gulo gulo på Nordens ark |
| title_sort | utvärdering av miljöberikning avsedd för järv gulo gulo på nordens ark |
| topic | järv miljöberikning utvärdering |