Stadsplanering utifrån medborgarnas röster

Det är planerare och politiker som påverkar hur det offentliga rummet ska gestaltas. Samtidigt verkar stadens invånare ha ett intresse av att påverka sin närmiljö genom egna initiativ. Platser som står oanvända fylls av guerilla-odlingar, skateramper, tillfälliga boplatser, urban knitting och graffi...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Olofsson, Maja
Format: First cycle, G2E
Language:Swedish
Swedish
Published: 2017
Subjects:
Online Access:https://stud.epsilon.slu.se/10573/
_version_ 1855571714068447232
author Olofsson, Maja
author_browse Olofsson, Maja
author_facet Olofsson, Maja
author_sort Olofsson, Maja
collection Epsilon Archive for Student Projects
description Det är planerare och politiker som påverkar hur det offentliga rummet ska gestaltas. Samtidigt verkar stadens invånare ha ett intresse av att påverka sin närmiljö genom egna initiativ. Platser som står oanvända fylls av guerilla-odlingar, skateramper, tillfälliga boplatser, urban knitting och graffiti. Medborgardeltagandets roll i samhällsplaneringen har förändrats över tid. Från ett kollektivt samhälle i mitten av 1900-talet där folkvalda politiker förde medborgares talan till ett individsamhälle där medborgare själva allt oftare tar plats i beslutsprocesser (Khakee, 2006, s. 17–18). Idag är det inskrivet i Plan- och bygglagen att kommuner ska samråda med medborgarna om detalj- och översiktsplan och Landskapskonventionen syftar till att stärka allmänhetens delaktighet rörande landsbygd och stad (Boverket, 2017a; Riksantikvarieämbetet, 2016). Utifrån uppsatsen mål, att undersöka hur olika processer för medborgardialog kan se ut, så beskriver arbetet medborgarmedverkan, dess teorier och metoder i en litteraturdel för att sedan presentera och analysera fyra referensplatser. Platserna som studeras är Park Fiction i Hamburg, Kolonilotten på Sankt Knut i Malmö, Ungdomsgården Vesterbro i Köpenhamn samt Rosens röda matta i Malmö som alla behandlar medborgardelaktighet i olika former. Platserna studeras och analyseras med hjälp av exempelvis Arnsteins delaktighetsstege med syftet att få en inblick i hur medborgardialog och medborgares inflytande används i den fysiska planeringen, vilka metoder som tillämpats och hur det påverkar platsen. Referensplatserna är studerade utifrån en kvalitativ metod för att skapa en förståelse av beteenden och värderingar. Trots att platserna skiljer sig från varandra och har initierats från olika håll har de använt sig av liknande metoder för delaktighet. Mer forskning behövs för att utvärdera hur valet av metod påverkar slutresultatet men det är tydligt att medborgardeltagande påverkar platsen.
format First cycle, G2E
id RepoSLU10573
institution Swedish University of Agricultural Sciences
language Swedish
swe
publishDate 2017
publishDateSort 2017
record_format eprints
spelling RepoSLU105732017-08-22T11:35:49Z https://stud.epsilon.slu.se/10573/ Stadsplanering utifrån medborgarnas röster Olofsson, Maja Landscape architecture Det är planerare och politiker som påverkar hur det offentliga rummet ska gestaltas. Samtidigt verkar stadens invånare ha ett intresse av att påverka sin närmiljö genom egna initiativ. Platser som står oanvända fylls av guerilla-odlingar, skateramper, tillfälliga boplatser, urban knitting och graffiti. Medborgardeltagandets roll i samhällsplaneringen har förändrats över tid. Från ett kollektivt samhälle i mitten av 1900-talet där folkvalda politiker förde medborgares talan till ett individsamhälle där medborgare själva allt oftare tar plats i beslutsprocesser (Khakee, 2006, s. 17–18). Idag är det inskrivet i Plan- och bygglagen att kommuner ska samråda med medborgarna om detalj- och översiktsplan och Landskapskonventionen syftar till att stärka allmänhetens delaktighet rörande landsbygd och stad (Boverket, 2017a; Riksantikvarieämbetet, 2016). Utifrån uppsatsen mål, att undersöka hur olika processer för medborgardialog kan se ut, så beskriver arbetet medborgarmedverkan, dess teorier och metoder i en litteraturdel för att sedan presentera och analysera fyra referensplatser. Platserna som studeras är Park Fiction i Hamburg, Kolonilotten på Sankt Knut i Malmö, Ungdomsgården Vesterbro i Köpenhamn samt Rosens röda matta i Malmö som alla behandlar medborgardelaktighet i olika former. Platserna studeras och analyseras med hjälp av exempelvis Arnsteins delaktighetsstege med syftet att få en inblick i hur medborgardialog och medborgares inflytande används i den fysiska planeringen, vilka metoder som tillämpats och hur det påverkar platsen. Referensplatserna är studerade utifrån en kvalitativ metod för att skapa en förståelse av beteenden och värderingar. Trots att platserna skiljer sig från varandra och har initierats från olika håll har de använt sig av liknande metoder för delaktighet. Mer forskning behövs för att utvärdera hur valet av metod påverkar slutresultatet men det är tydligt att medborgardeltagande påverkar platsen. Urban planners and politicans affects, influences and shapes the public space. Simultaneously, citizens seem to have an interest in influencing their environment through own initiatives. Unused and abandoned places are occupied by guerrilla farms, skate ramps, temporary settlements, urban knitting and graffiti. The role of citizen participation in social planning has changed over time. From a collective society in the middle of the 20th century where elected politicians represented the citizens opinions, to an individual society where citizens themselves increasingly takes part in decision making processes (Khakee, 2006, pp. 17-18). Today, Swedens Planning and Building Act forces municipalities to consult the citizens on detailed and comprehensive plans and the EU Landscape Convention aims to strengthen public participation in rural and urban areas (Boverket, 2017a; Riksantikvarieämbetet, 2016). This work aims to investigate how different citizen participation processes varies. Citizen participation, its theories and methods are described in a literature section, and then four reference sites are studied. The studied sites are Park Fiction in Hamburg, the Allotment at Sankt Knut in Malmö, Vesterbro youth club in Copenhagen and Rosens röda matta in Malmö, all of which deal with citizen participation in various ways. The sites are studied and analyzed using a theoretical framework of, for example, Arnstein's ladder of participation and common practices. The aim is to gain insight into how citizen participation and citizens initiatives influences physical planning. What methods are used and how does it affects the site? The reference sites are studied on a basis of a qualitative method to gain an understanding for behaviors and values. Although the sites are different from each other and have been initiated from different sources, they have used similar methods of participation. More research is needed to evaluate how the choice of method affects the result. It is however clear that the inclusion of citizen participation has a strong impact on the site. 2017-08-01 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/10573/7/olofsson_m_170816.pdf Olofsson, Maja, 2017. Stadsplanering utifrån medborgarnas röster. First cycle, G2E. Alnarp: (LTJ, LTV) > Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-644.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-6653 swe
spellingShingle Landscape architecture
Olofsson, Maja
Stadsplanering utifrån medborgarnas röster
title Stadsplanering utifrån medborgarnas röster
title_full Stadsplanering utifrån medborgarnas röster
title_fullStr Stadsplanering utifrån medborgarnas röster
title_full_unstemmed Stadsplanering utifrån medborgarnas röster
title_short Stadsplanering utifrån medborgarnas röster
title_sort stadsplanering utifrån medborgarnas röster
topic Landscape architecture
url https://stud.epsilon.slu.se/10573/
https://stud.epsilon.slu.se/10573/