Fler mötesplatser i våra utemiljöer – en länk i arbetet med ökad integration i Malmö?
I have in this essay, studied both the definition of the concepts segregation and integration and how you as an urban planner can promote integration, by working with increased feeling of security and more venues. The aim is to cast light on these two tools and how you within city planning can use...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2010
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/1054/ |
| _version_ | 1855570258051465216 |
|---|---|
| author | Fogelklou, Anna |
| author_browse | Fogelklou, Anna |
| author_facet | Fogelklou, Anna |
| author_sort | Fogelklou, Anna |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | I have in this essay, studied both the definition of the concepts segregation and integration and how you as an urban planner can promote integration, by working with increased feeling of security and more venues. The aim is to cast light on these two tools and how you within city planning can use them to create a more equal society. To gain a wide base of knowledge, I have studied both government and municipal reports as well as prior investigations where these methods have been used. I have also interviewed a landscape architect who actively works with questions regarding integration in Malmö, to get information as recent as possible about their work today.
Malmö is today a segregated city with large gaps between the residential areas when it comes to economic possibilities and the composition of inhabitants. The city of Malmö has in recent years increasingly acknowledged this problem and since 2006 they have worked actively to reduce the segregation e.g through the integrationproject Norra Sorgenfri. This project aims to tie together the eastern parts of Malmö, where the most vulnerable and exposed areas are, with the city centre. Between the area Norra Sorgenfri and the eastern parts lies Östra Kyrkogården. The area of Östra Kyrkogården is today considdered by many people as an area that is unsafe and hard to pierce through, and that it lacks entrances and is difficult to orientate in. I have examined how the city of Malmö have worked with including the area of Östra Kyrkogården in their work with the integrationproject and how they have used the method of creating more venues and increased feeling of security here. Finally I discuss the city of Malmö’s work regarding this and raise the advantages and disadvantages with their work and present proposals for further measures.
***********************
Jag har i denna uppsats studerat definitionen av begreppen segregation och integration samt hur man som samhällsplanerare genom att arbeta med ökad trygghet och fler mötesplatser kan främja integration. Syftet är att belysa dessa två verktyg och hur man inom stadsplaneringen kan arbeta med dessa för att skapa ett mer bättre integrerat samhälle. För att få en bred kunskapsbas har jag studerat både statliga och kommunala rapporter inom ämnet och tidigare undersökningar där man använt sig av dessa metoder. Jag har även intervjuat en landskapsarkitekt som arbetar aktivt med integrationsfrågor i Malmö för att få en så aktuell beskrivning som möjligt om hur arbetet med detta ser ut idag.
Malmö är idag en segregerad stad med stora klyftor mellan bostadsområden, både när det gäller ekonomiska möjligheter och befolkningssammansättning. Malmö stad har de senaste åren uppmärksammat detta problem alltmer och sedan 2006 har man arbetat aktivt för att minska segregationen bl a genom integrationsprojektet Norra Sorgenfri. Detta projekt syftar till att binda samman Malmös östra delar, där de mest utsatta bostadområdena finns, med stadskärnan. Mellan området Norra Sorgenfri och stadens östra delar ligger Östra Kyrkogården. Området Östra Kyrkogården ses idag av många som ett otryggt område som är svårgenomträngligt, har få entréer, och är svårt att orientera sig i. Jag har undersökt hur Malmö stad arbetat med att inkludera detta område i integrationsarbetet och hur man använt sig av skapande av mötesplatser och ökad trygghet här. Slutligen diskuterar jag kring hur Malmö stad arbetat med detta och lyfter fram för- och nackdelar med deras arbete samt förslag på vidare åtgärder.
|
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU1054 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe swe |
| publishDate | 2010 |
| publishDateSort | 2010 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU10542012-04-20T14:12:12Z https://stud.epsilon.slu.se/1054/ Fler mötesplatser i våra utemiljöer – en länk i arbetet med ökad integration i Malmö? Fogelklou, Anna Landscape architecture Social sciences, humanities and education I have in this essay, studied both the definition of the concepts segregation and integration and how you as an urban planner can promote integration, by working with increased feeling of security and more venues. The aim is to cast light on these two tools and how you within city planning can use them to create a more equal society. To gain a wide base of knowledge, I have studied both government and municipal reports as well as prior investigations where these methods have been used. I have also interviewed a landscape architect who actively works with questions regarding integration in Malmö, to get information as recent as possible about their work today. Malmö is today a segregated city with large gaps between the residential areas when it comes to economic possibilities and the composition of inhabitants. The city of Malmö has in recent years increasingly acknowledged this problem and since 2006 they have worked actively to reduce the segregation e.g through the integrationproject Norra Sorgenfri. This project aims to tie together the eastern parts of Malmö, where the most vulnerable and exposed areas are, with the city centre. Between the area Norra Sorgenfri and the eastern parts lies Östra Kyrkogården. The area of Östra Kyrkogården is today considdered by many people as an area that is unsafe and hard to pierce through, and that it lacks entrances and is difficult to orientate in. I have examined how the city of Malmö have worked with including the area of Östra Kyrkogården in their work with the integrationproject and how they have used the method of creating more venues and increased feeling of security here. Finally I discuss the city of Malmö’s work regarding this and raise the advantages and disadvantages with their work and present proposals for further measures. *********************** Jag har i denna uppsats studerat definitionen av begreppen segregation och integration samt hur man som samhällsplanerare genom att arbeta med ökad trygghet och fler mötesplatser kan främja integration. Syftet är att belysa dessa två verktyg och hur man inom stadsplaneringen kan arbeta med dessa för att skapa ett mer bättre integrerat samhälle. För att få en bred kunskapsbas har jag studerat både statliga och kommunala rapporter inom ämnet och tidigare undersökningar där man använt sig av dessa metoder. Jag har även intervjuat en landskapsarkitekt som arbetar aktivt med integrationsfrågor i Malmö för att få en så aktuell beskrivning som möjligt om hur arbetet med detta ser ut idag. Malmö är idag en segregerad stad med stora klyftor mellan bostadsområden, både när det gäller ekonomiska möjligheter och befolkningssammansättning. Malmö stad har de senaste åren uppmärksammat detta problem alltmer och sedan 2006 har man arbetat aktivt för att minska segregationen bl a genom integrationsprojektet Norra Sorgenfri. Detta projekt syftar till att binda samman Malmös östra delar, där de mest utsatta bostadområdena finns, med stadskärnan. Mellan området Norra Sorgenfri och stadens östra delar ligger Östra Kyrkogården. Området Östra Kyrkogården ses idag av många som ett otryggt område som är svårgenomträngligt, har få entréer, och är svårt att orientera sig i. Jag har undersökt hur Malmö stad arbetat med att inkludera detta område i integrationsarbetet och hur man använt sig av skapande av mötesplatser och ökad trygghet här. Slutligen diskuterar jag kring hur Malmö stad arbetat med detta och lyfter fram för- och nackdelar med deras arbete samt förslag på vidare åtgärder. 2010-04-18 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf swe https://stud.epsilon.slu.se/1054/2/fogelklou_a_100418.pdf Fogelklou, Anna, 2010. Fler mötesplatser i våra utemiljöer – en länk i arbetet med ökad integration i Malmö? . First cycle, G2E. Alnarp: (LTJ, LTV) > Landscape Architecture (until 121231) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/4813.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-4-195 swe |
| spellingShingle | Landscape architecture Social sciences, humanities and education Fogelklou, Anna Fler mötesplatser i våra utemiljöer – en länk i arbetet med ökad integration i Malmö? |
| title | Fler mötesplatser i våra utemiljöer – en länk i arbetet med ökad integration i Malmö? |
| title_full | Fler mötesplatser i våra utemiljöer – en länk i arbetet med ökad integration i Malmö? |
| title_fullStr | Fler mötesplatser i våra utemiljöer – en länk i arbetet med ökad integration i Malmö? |
| title_full_unstemmed | Fler mötesplatser i våra utemiljöer – en länk i arbetet med ökad integration i Malmö? |
| title_short | Fler mötesplatser i våra utemiljöer – en länk i arbetet med ökad integration i Malmö? |
| title_sort | fler mötesplatser i våra utemiljöer – en länk i arbetet med ökad integration i malmö? |
| topic | Landscape architecture Social sciences, humanities and education |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/1054/ https://stud.epsilon.slu.se/1054/ |