Födoämnesallergi hos hund
Många hundar med klåda och lesioner i huden lider av födoämnesallergier. Endast en liten andel av hundarna har symtom i tarmen. Patogenesen bakom dessa reaktioner och varför de ger lesioner i huden är till största del okänd. Den här litteraturöversikten sammanfattar olika möjliga mekanismer i immuno...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2017
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/10510/ |
| _version_ | 1855571703167451136 |
|---|---|
| author | Norrman, Sandra |
| author_browse | Norrman, Sandra |
| author_facet | Norrman, Sandra |
| author_sort | Norrman, Sandra |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Många hundar med klåda och lesioner i huden lider av födoämnesallergier. Endast en liten andel av hundarna har symtom i tarmen. Patogenesen bakom dessa reaktioner och varför de ger lesioner i huden är till största del okänd. Den här litteraturöversikten sammanfattar olika möjliga mekanismer i immunopatogenesen. Kopplingar till atopisk dermatit (AD) och likheter mellan hundar, människor och möss analyseras också.
Det är oklart vad födoämnesreaktionerna hos hund är för typ av överkänslighetsreaktion eller ifall det snarare rör sig om intolerans. Till skillnad från människa och mus är de sällan immunoglobulin (Ig)E medierade. AD är IgE medierad och liknar de kliniska symtomen för födoämnesallergier. T-cellsfenotyperna i huden hos hundar med födoämnesallergier ändras inte efter en födoämneseliminationsdiet och de skiljer sig åt från atopisk dermatit. Många hundar med födoämnesallergier har en ökad grad av lymfocytproliferation. Eliminationsdiet i ca åtta veckor, med ett efterföljande provokationstest, är det enda tillförlitliga sättet att diagnostisera födoämnesallergier på. Idag kan födoämneseliminationstestet kombineras med lymfocyt-proliferation-test, som hjälp för att välja ut vilka födoämnen som ska uteslutas i dieten.
Mekanismer har hittats hos möss som tyder på att sensibiliseringen med födoämnesallergener kan ske via huden. Det kan leda till allergiska reaktioner i tarmen, istället för tvärt om. Om hud med otillräcklig barriärfunktion sensibiliseras med födoämnesantigen rekryteras basofiler av cytokinen Thymic Stromal Lymphopoietin (TSLP). Basofilerna gynnar ett Th2 svar som leder till att mängden allergenspecifikt IgE ökar i blodet och att mastceller ansamlas i tarmen. De här reaktionerna anses kunna bidra till utvecklingen av födoämnesallergi i tarmen men även trombospondin-1 (TSP1) och mikro RNA-19a (miRNA-19a) tros vara involverade i bibehållandet av den immunologiska toleransen. TSP1 hos hund, mus och människa har stora strukturella likheter. Mus kan vara en bra modell för att hitta mekanismer i immunopatogesen men det krävs vidare undersökningar för att se om mekanismerna även kan antas gälla hos hund.
Än är det alltså en lång väg kvar till immunopatogenesen är klarlagd för födoämnesallergi hos hund. Det är ett stort område med många möjliga faktorer som kan påverka patogenesen. Betydligt mer forskning krävs för att finna ett nytt sätt att diagnostisera eller förebygga reaktionerna på, och därmed förbättra livskvalitén för hundarna. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU10510 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2017 |
| publishDateSort | 2017 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU105102017-08-16T08:31:58Z https://stud.epsilon.slu.se/10510/ Födoämnesallergi hos hund Norrman, Sandra Veterinary science and hygiene - General aspects Många hundar med klåda och lesioner i huden lider av födoämnesallergier. Endast en liten andel av hundarna har symtom i tarmen. Patogenesen bakom dessa reaktioner och varför de ger lesioner i huden är till största del okänd. Den här litteraturöversikten sammanfattar olika möjliga mekanismer i immunopatogenesen. Kopplingar till atopisk dermatit (AD) och likheter mellan hundar, människor och möss analyseras också. Det är oklart vad födoämnesreaktionerna hos hund är för typ av överkänslighetsreaktion eller ifall det snarare rör sig om intolerans. Till skillnad från människa och mus är de sällan immunoglobulin (Ig)E medierade. AD är IgE medierad och liknar de kliniska symtomen för födoämnesallergier. T-cellsfenotyperna i huden hos hundar med födoämnesallergier ändras inte efter en födoämneseliminationsdiet och de skiljer sig åt från atopisk dermatit. Många hundar med födoämnesallergier har en ökad grad av lymfocytproliferation. Eliminationsdiet i ca åtta veckor, med ett efterföljande provokationstest, är det enda tillförlitliga sättet att diagnostisera födoämnesallergier på. Idag kan födoämneseliminationstestet kombineras med lymfocyt-proliferation-test, som hjälp för att välja ut vilka födoämnen som ska uteslutas i dieten. Mekanismer har hittats hos möss som tyder på att sensibiliseringen med födoämnesallergener kan ske via huden. Det kan leda till allergiska reaktioner i tarmen, istället för tvärt om. Om hud med otillräcklig barriärfunktion sensibiliseras med födoämnesantigen rekryteras basofiler av cytokinen Thymic Stromal Lymphopoietin (TSLP). Basofilerna gynnar ett Th2 svar som leder till att mängden allergenspecifikt IgE ökar i blodet och att mastceller ansamlas i tarmen. De här reaktionerna anses kunna bidra till utvecklingen av födoämnesallergi i tarmen men även trombospondin-1 (TSP1) och mikro RNA-19a (miRNA-19a) tros vara involverade i bibehållandet av den immunologiska toleransen. TSP1 hos hund, mus och människa har stora strukturella likheter. Mus kan vara en bra modell för att hitta mekanismer i immunopatogesen men det krävs vidare undersökningar för att se om mekanismerna även kan antas gälla hos hund. Än är det alltså en lång väg kvar till immunopatogenesen är klarlagd för födoämnesallergi hos hund. Det är ett stort område med många möjliga faktorer som kan påverka patogenesen. Betydligt mer forskning krävs för att finna ett nytt sätt att diagnostisera eller förebygga reaktionerna på, och därmed förbättra livskvalitén för hundarna. Many dogs with pruritus and skin lesions suffer from food allergies. Only a small proportion of the dogs have symptoms in the intestine. The pathogenesis behind these reactions and why they give lesions in the skin is mostly unknown. This report summarize different possible mechanisms in the immunopathogenesis. The relationship between atopic dermatitis (AD) and similarities between dogs, humans and mice are also analyzed. The type of hypersensitivity reaction behind the food reactions in dogs is not known. It is also possible that they originate from some kind of intolerance. Unlike in humans and mice, the reactions in dogs are rarely immunoglobulin (Ig) E mediated. AD is IgE mediated and the clinical manifestations are most often indistinguishable from those in food allergy. The T-cell phenotypes in the skin of dogs with food allergy don’t change after a food elimination diet and they are not similar to those in dogs with AD. Many dogs with food allergy have a higher level of lymphocyte proliferation. Food elimination diet for about eight weeks, followed by a provocation test, is the only trustworthy way to diagnose food allergies. Today, this test can be combined with a lymphocyte proliferation test, which helps to choose what kind of food ingredients to eliminate. In mice, mechanisms have been found which indicates that sensitization of food allergens can occur through the skin. This can lead to reactions in the intestine, instead of vice versa. If skin with a dysfunctional barrier is sensitized with food allergens, basophils are recruited by Thymic Stromal Lymphopoietin (TSLP). These basophils favor a Th2 response which lead to a higher level of allergen specific IgE in the blood and accumulation of mast cells in the intestine. This contributes to the development of food allergy in the intestine but also thrombospondin-1 (TSP1) and micro RNA-19a (miRNA-19a) contribute to the regulation of the reaction and in the maintenance of immunological tolerance. miRNA-19a has the ability to suppress the levels of TSP1. The appearance of TSP1 is almost the same in dogs, mice and humans. The mouse can be a good model to find mechanisms of the immunopathogenesis but more investigations are needed to find out if these mechanisms are the same in dogs. Thus, it is still a long way left for the investigation of the immunopathogenesis of food allergy in dogs. It is a big subject with many possible factors influencing the pathogenesis. Much more research is required to find a new way to diagnose or prevent the reactions and thereby improve the quality of life for the dogs. 2017-07-18 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/10510/7/norrman_s_170816.pdf Norrman, Sandra, 2017. Födoämnesallergi hos hund : möjliga mekanismer i immunopatogenesen. First cycle, G2E. Uppsala: (VH) > Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-713.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-6638 swe |
| spellingShingle | Veterinary science and hygiene - General aspects Norrman, Sandra Födoämnesallergi hos hund |
| title | Födoämnesallergi hos hund |
| title_full | Födoämnesallergi hos hund |
| title_fullStr | Födoämnesallergi hos hund |
| title_full_unstemmed | Födoämnesallergi hos hund |
| title_short | Födoämnesallergi hos hund |
| title_sort | födoämnesallergi hos hund |
| topic | Veterinary science and hygiene - General aspects |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/10510/ https://stud.epsilon.slu.se/10510/ |