Metoder för övervakning av West Nile virus
West Nile virus är ett vektorburet RNA-virus som i naturen vidmakthålls i en transmissionscykel mellan myggor och fåglar. I vektorerna amplifieras viruset och vid blodmål kan fåglar infekteras och då uppnå tillräckligt hög viremi för att andra myggor ska smittas. Den myggart som oftast är bärare...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2017
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/10488/ |
| _version_ | 1855571699402014720 |
|---|---|
| author | Heyman, Julia |
| author_browse | Heyman, Julia |
| author_facet | Heyman, Julia |
| author_sort | Heyman, Julia |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | West Nile virus är ett vektorburet RNA-virus som i naturen vidmakthålls i en
transmissionscykel mellan myggor och fåglar. I vektorerna amplifieras viruset och vid
blodmål kan fåglar infekteras och då uppnå tillräckligt hög viremi för att andra myggor ska
smittas. Den myggart som oftast är bärare av viruset är Culex pipiens. Vektorerna kan även
smitta andra vertebrater, och både människor och hästar riskerar vid en infektion att drabbas
av allvarlig neurologisk sjukdom.
WNV har under de senaste åren spritts till nya regioner och även etablerat endemiska cykler
där det inte tidigare övervintrat. På grund av detta och den allvarliga sjukdomsbilden krävs att
länder där WNV kan introduceras eller har introducerats, implementerar övervakningssystem
som så tidigt som möjligt kan indikera viruscirkulation. Dessa kan innefatta påvisande av
antikroppar mot WNV eller viruspartiklar. Då en något högre andel infekterade hästar än
människor utvecklar kliniska symtom, har hästar använts som sentineldjur vid passiv
övervakning. Kliniker identifierar då hästar som uppvisar neurologiska symtom och därmed
betraktas som misstänkta fall. Om de efter analys konstateras vara bärare av viruset, bekräftas
viruscirkulation i området.
Hästar har också använts som sentineldjur inom aktiv övervakning, tillsammans med andra
arter som har visats serokonvertera utan kliniska symtom. Studier har gjorts på hundar och
fåglar, men även vilda djur som förväntas vara mer exponerade för vektorerna. I framför allt
USA tycks viruset orsaka en ökad mortalitet bland vissa fågelarter, vilket därför ansetts vara
ett kännetecken för utbrott av WNV. Detta fenomen verkar inte vara lika förekommande i
Europa. Det görs även entomologiska studier för att kartlägga virusets utbredning genom att
vektorer samlas in och provtas.
Många av de övervakningssystem som tillämpats fordrar ett nära samarbete mellan instanser
inom både veterinär- och humanmedicin. Exempelvis krävs kompetenta kliniker för upptäckt
av symtom hos hästar, och ett nära samarbete med humansjukvården för att förekomst av
viruset snabbt ska upptäckas. En tidig varning om att WNV cirkulerar ger sjukvården
förbättrade möjligheter att vidta säkerhetsåtgärder för prevention av vidare spridning.
Åtgärderna kan vara ökad kontroll av blod- och organdonationer som utgör en risk för smitta
mellan människor. Målet med den här litteraturstudien är att ge en överblick över olika
metoder som använts vid övervakning av WNV, samt genom detta belysa fördelarna med ett
interdisciplinärt arbetssätt inom folkhälsoområdet. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU10488 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2017 |
| publishDateSort | 2017 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU104882017-07-18T13:01:47Z https://stud.epsilon.slu.se/10488/ Metoder för övervakning av West Nile virus Heyman, Julia Veterinary science and hygiene - General aspects Animal diseases Human medicine, health, and safety West Nile virus är ett vektorburet RNA-virus som i naturen vidmakthålls i en transmissionscykel mellan myggor och fåglar. I vektorerna amplifieras viruset och vid blodmål kan fåglar infekteras och då uppnå tillräckligt hög viremi för att andra myggor ska smittas. Den myggart som oftast är bärare av viruset är Culex pipiens. Vektorerna kan även smitta andra vertebrater, och både människor och hästar riskerar vid en infektion att drabbas av allvarlig neurologisk sjukdom. WNV har under de senaste åren spritts till nya regioner och även etablerat endemiska cykler där det inte tidigare övervintrat. På grund av detta och den allvarliga sjukdomsbilden krävs att länder där WNV kan introduceras eller har introducerats, implementerar övervakningssystem som så tidigt som möjligt kan indikera viruscirkulation. Dessa kan innefatta påvisande av antikroppar mot WNV eller viruspartiklar. Då en något högre andel infekterade hästar än människor utvecklar kliniska symtom, har hästar använts som sentineldjur vid passiv övervakning. Kliniker identifierar då hästar som uppvisar neurologiska symtom och därmed betraktas som misstänkta fall. Om de efter analys konstateras vara bärare av viruset, bekräftas viruscirkulation i området. Hästar har också använts som sentineldjur inom aktiv övervakning, tillsammans med andra arter som har visats serokonvertera utan kliniska symtom. Studier har gjorts på hundar och fåglar, men även vilda djur som förväntas vara mer exponerade för vektorerna. I framför allt USA tycks viruset orsaka en ökad mortalitet bland vissa fågelarter, vilket därför ansetts vara ett kännetecken för utbrott av WNV. Detta fenomen verkar inte vara lika förekommande i Europa. Det görs även entomologiska studier för att kartlägga virusets utbredning genom att vektorer samlas in och provtas. Många av de övervakningssystem som tillämpats fordrar ett nära samarbete mellan instanser inom både veterinär- och humanmedicin. Exempelvis krävs kompetenta kliniker för upptäckt av symtom hos hästar, och ett nära samarbete med humansjukvården för att förekomst av viruset snabbt ska upptäckas. En tidig varning om att WNV cirkulerar ger sjukvården förbättrade möjligheter att vidta säkerhetsåtgärder för prevention av vidare spridning. Åtgärderna kan vara ökad kontroll av blod- och organdonationer som utgör en risk för smitta mellan människor. Målet med den här litteraturstudien är att ge en överblick över olika metoder som använts vid övervakning av WNV, samt genom detta belysa fördelarna med ett interdisciplinärt arbetssätt inom folkhälsoområdet. West Nile virus is a vector-borne RNA virus that is sustained in a transmission cycle between mosquitos and birds. In the vectors the virus is amplified and during blood meals the birds can become infected and experience viremia levels sufficient to transmit the virus to other mosquitos. The vector species most likely to carry the virus is Culex pipiens. Mosquitos can also infect other vertebrates, and if infected, both humans and horses risk developing severe neurological disease. WNV has lately spread to new regions as well as establishing endemic cycles were it has never overwintered before. Because of this and the severe clinical picture, countries were WNV can be introduced or has been introduced, implement surveillance systems to indicate virus circulation at the earliest possible stage. These may include detection of seroprevalence or virus prevalence. As the proportion of clinical cases among infected individuals is higher in horses than in humans, horses have been used as sentinels in passive surveillance. Practising veterinarians thus identify horses with neurological symptoms, which thereby are considered suspected cases. If they are found to be positive upon analysis, virus circulation is confirmed in the area. Horses have also been used as sentinels in active surveillance, along with many other species that have been found to seroconvert without showing clinical signs. Studies have included dogs and birds, but also wild animals that are considered to be more exposed to the vectors. In USA reporting of dead birds has been used to identify outbreaks of WNV, since outbreaks there have been characterized by increased mortality in some bird populations. This however seems to be a less common phenomenon in Europe. Entomological studies are also carried out by collecting and sampling vectors in order to survey the virus prevalence. Many of the surveillance systems that are applied require collaboration between veterinary and human medicine. Two examples are the skilled clinicians needed for observations of ill horses, and the close cooperation with human health care necessary for the occurrence of WNV to be noted. An early warning of virus circulation gives public health agencies better opportunity to take safety measures for prevention of further dissemination. Measures can for example be to enhance the control of blood and organ donations that present a risk of humanto- human infection. The purpose of this literature study is to give an overview of different methods used for surveillance of WNV, and thus highlight the benefits of an interdisciplinary approach in public health. 2017-07-14 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/10488/11/Heyman_J_170404.pdf Heyman, Julia, 2017. Metoder för övervakning av West Nile virus : exempel på integrerad veterinär- och humanmedicin. First cycle, G2E. Uppsala: (VH) > Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-713.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-6612 swe |
| spellingShingle | Veterinary science and hygiene - General aspects Animal diseases Human medicine, health, and safety Heyman, Julia Metoder för övervakning av West Nile virus |
| title | Metoder för övervakning av West Nile
virus |
| title_full | Metoder för övervakning av West Nile
virus |
| title_fullStr | Metoder för övervakning av West Nile
virus |
| title_full_unstemmed | Metoder för övervakning av West Nile
virus |
| title_short | Metoder för övervakning av West Nile
virus |
| title_sort | metoder för övervakning av west nile
virus |
| topic | Veterinary science and hygiene - General aspects Animal diseases Human medicine, health, and safety |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/10488/ https://stud.epsilon.slu.se/10488/ |