Klimatanpassning : landskapsarkitektens yrkesroll och kunskapsbehov
I och med klimatförändringarna står vi inför stora globala utmaningar. Vad blir landskapsarkitekters del i arbetet för resiliens och hur kan de bäst arbeta med klimatanpassning? Klimatanpassning behövs inom alla skeden av samhällsbyggnad. Med denna utgångspunkt kartlägger detta kandidatarbete i l...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Urban and Rural Development
2017
|
| Materias: |
| _version_ | 1855571690696736768 |
|---|---|
| author | Gissén, Frida Fogelberg, Siri |
| author_browse | Fogelberg, Siri Gissén, Frida |
| author_facet | Gissén, Frida Fogelberg, Siri |
| author_sort | Gissén, Frida |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | I och med klimatförändringarna står vi inför stora globala utmaningar. Vad blir
landskapsarkitekters del i arbetet för resiliens och hur kan de bäst arbeta med klimatanpassning?
Klimatanpassning behövs inom alla skeden av samhällsbyggnad.
Med denna utgångspunkt kartlägger detta kandidatarbete i landskapsarkitektur den
framtida yrkesrollen, vilka kunskaper som landskapsarkitekter behöver samt vilka
kunskapsområden som behöver utvecklas i utbildningen. Studien genomfördes som
semi-strukturerade intervjuer med forskare av olika yrkesbakgrunder, verksamma
inom forskning i landskapsarkitektur vid institutionen för stad och land, SLU
Uppsala. Forskarnas bedömning gav inte ett fullständigt svar på vilka kunskapsområden
som behövs utan är en framtidsspaning utifrån forskares åsikter. Studien
visar att landskapsarkitekter skulle kunna få en framstående roll i klimatanpassningsarbetet
och att implementering av tvärvetenskaplig forskning är en viktig del i
detta. Ett flertal kunskapsområden identifierades som önskvärda för studenter och
yrkesverksamma att utvecklas för att få en starkare yrkesroll i klimatanpassningsarbetet.
De identifierade ämnesområden är behovet av multifunktionella ytor,
integration av natur i urbana miljöer, platsspecifik gestaltning, dagvattenhantering,
relationen mellan stad och land, globala perspektiv, samarbete mellan yrkesgrupper
och förvaltning. En viktig slutsats från studien är att landskapsarkitekter och studenter
behöver en bredare systemförståelse och teoretisk kunskap för att få en
bättre uppfattning om vilka utmaningar som ska lösas. I diskussionen lyfts behovet
av en uppdaterad syn på landskapsarkitekturens tre pelare, planering, gestaltning
och förvaltning där ytterligare perspektiv som knyter ihop de tre områdena till en
helhetsbild behövs för att kunna hantera klimatförändringar. |
| format | M2 |
| id | RepoSLU10439 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2017 |
| publishDateSort | 2017 |
| publisher | SLU/Dept. of Urban and Rural Development |
| publisherStr | SLU/Dept. of Urban and Rural Development |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU104392017-10-11T06:36:45Z Klimatanpassning : landskapsarkitektens yrkesroll och kunskapsbehov Climate adaption : the profession of landscape architecture and knowledge needs Gissén, Frida Fogelberg, Siri design forskare förvaltning gestaltning klimatanpassning kunskap planering resiliens utbildning yrkesroll I och med klimatförändringarna står vi inför stora globala utmaningar. Vad blir landskapsarkitekters del i arbetet för resiliens och hur kan de bäst arbeta med klimatanpassning? Klimatanpassning behövs inom alla skeden av samhällsbyggnad. Med denna utgångspunkt kartlägger detta kandidatarbete i landskapsarkitektur den framtida yrkesrollen, vilka kunskaper som landskapsarkitekter behöver samt vilka kunskapsområden som behöver utvecklas i utbildningen. Studien genomfördes som semi-strukturerade intervjuer med forskare av olika yrkesbakgrunder, verksamma inom forskning i landskapsarkitektur vid institutionen för stad och land, SLU Uppsala. Forskarnas bedömning gav inte ett fullständigt svar på vilka kunskapsområden som behövs utan är en framtidsspaning utifrån forskares åsikter. Studien visar att landskapsarkitekter skulle kunna få en framstående roll i klimatanpassningsarbetet och att implementering av tvärvetenskaplig forskning är en viktig del i detta. Ett flertal kunskapsområden identifierades som önskvärda för studenter och yrkesverksamma att utvecklas för att få en starkare yrkesroll i klimatanpassningsarbetet. De identifierade ämnesområden är behovet av multifunktionella ytor, integration av natur i urbana miljöer, platsspecifik gestaltning, dagvattenhantering, relationen mellan stad och land, globala perspektiv, samarbete mellan yrkesgrupper och förvaltning. En viktig slutsats från studien är att landskapsarkitekter och studenter behöver en bredare systemförståelse och teoretisk kunskap för att få en bättre uppfattning om vilka utmaningar som ska lösas. I diskussionen lyfts behovet av en uppdaterad syn på landskapsarkitekturens tre pelare, planering, gestaltning och förvaltning där ytterligare perspektiv som knyter ihop de tre områdena till en helhetsbild behövs för att kunna hantera klimatförändringar. We are facing major global challenges as a result of climate change. What responsibility for resilience do landscape architects have, and how can the profession best deal with issues related to climate change? Adaption is needed in all sectors and levels of society. This bachelor thesis in landscape architecture is mapping the future role of the profession and the areas of expertise that are required for landscape architects, in particular the areas of expertise that is needed in education so that landscape architects can contribute. The study is conducted using semistructured interviews with researchers with various professional backgrounds, that are active in research in landscape architecture at the department of Stad och Land, SLU Uppsala. The study reports researchers’ tentative assessment of the new knowledge that are needed in the future education system. The study argues that landscape architects may play an important role in the effort of adapting to climate and that the implementation of interdisciplinary research can be an important part of this. A number of areas of knowledge were identified as desirable for students and professionals to develop in order to gain a stronger professional role in climate adaptation work. The identified subject areas are the need for multifunctional surfaces, integration of nature in urban environments, site-specific design, day-to-day management, the relationship between city and countryside, global perspective and collaboration between professional groups and management. An important conclusion in the study is that landscape architects and students need a broader and more systemic understanding as well as more theoretical knowledge to get a better idea of the challenges to be solved. The discussion in this thesis highlights the need for an updated view of the three pillars of landscape architecture planning, design, and management. Further perspectives linking the three areas into a comprehensive picture are needed in order to effectively handle climate change. SLU/Dept. of Urban and Rural Development 2017 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/10439/ |
| spellingShingle | design forskare förvaltning gestaltning klimatanpassning kunskap planering resiliens utbildning yrkesroll Gissén, Frida Fogelberg, Siri Klimatanpassning : landskapsarkitektens yrkesroll och kunskapsbehov |
| title | Klimatanpassning : landskapsarkitektens yrkesroll och kunskapsbehov |
| title_full | Klimatanpassning : landskapsarkitektens yrkesroll och kunskapsbehov |
| title_fullStr | Klimatanpassning : landskapsarkitektens yrkesroll och kunskapsbehov |
| title_full_unstemmed | Klimatanpassning : landskapsarkitektens yrkesroll och kunskapsbehov |
| title_short | Klimatanpassning : landskapsarkitektens yrkesroll och kunskapsbehov |
| title_sort | klimatanpassning : landskapsarkitektens yrkesroll och kunskapsbehov |
| topic | design forskare förvaltning gestaltning klimatanpassning kunskap planering resiliens utbildning yrkesroll |