Hållbar projektledning inom stadsbyggnadsprojekt : om effektiv kommunikation av hållbarhetsdimensionerna
I denna studie har Täby kommuns hållbara stadsbyggnadsprojekt i västra Roslags-Näsby undersökts. Detta för att se hur de olika hållbarhetsdimensionerna integrerats i arbetet samt att se hur ett mer effektivt hållbarhetsarbete inom projektet kan bedrivas. En kvalitativ undersökningsmetod har använ...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Economics
2017
|
| Materias: |
| Sumario: | I denna studie har Täby kommuns hållbara stadsbyggnadsprojekt i västra Roslags-Näsby
undersökts. Detta för att se hur de olika hållbarhetsdimensionerna integrerats i arbetet samt
att se hur ett mer effektivt hållbarhetsarbete inom projektet kan bedrivas. En kvalitativ
undersökningsmetod har använts i denna studie. Empirin samlades in genom två
semistrukturerade intervjuer med projektets hållbarhetssamordnare och kommunikatör, samt
en mailintervju med projektets projektledare. Teorin samlades in via en narrativ
litteraturgenomgång, då denna metod inte fokuserar på ett specifikt område kan mer
information inom ämnet tas fram.
Det teoretiska ramverket som ligger till grund för studien har utgått från teorier och modeller
om kommunikation, projekt och hållbarhet. Genom att studera dessa områden har
möjligheten till en djupare förståelse av hållbar projektledning ökat. Forskare inom området
anser att ett mer effektivt projektarbete kan genomföras med stöd av hållbar projektledning.
Det finns dock inget generellt ramverk som beskriver hur projektledaren aktivt ska kunna
arbeta mot en hållbar utveckling.
Studien visar hur stadsbyggnadsprojektet västra Roslags-Näsby skulle kunna bli mer effektivt
om de arbetade med en hållbar projektledning. Genom att slå samman projektledarens roll
med hållbarhetssamordnarens skulle projektets hållbarhetsarbete bli mer effektivt. Då
hållbarhetsarbetet är en så pass stor och viktig del i projektet bör inte ansvaret angående
hållbarhet delegeras ner till en samordnare med lägre auktoritet än projektledaren.
Studiens omfång och tidsperspektiv kan ha påverkat den insamlade empirin, vilket är något
som bör beaktas i framtida forskning. Det är emellertid inget som påverkar studiens
trovärdighet. Avslutningsvis kan det fastställas att hållbar projektledning är ett ungt
forskningsområde men att det växer allt mer. Detta på grund av att arbetet mot en hållbar
utveckling blir allt viktigare och att fler företag vill ta sitt ansvar. |
|---|