Ungdomars landskap : att se och förbättra utemiljöer utifrån ungdomars perspektiv
Syftet med detta arbete var att med enkla medel ta del av ungdomars åsikter och upplevelser av utemiljön i sitt närområde, för att pröva hur deras berättelser kan ge upphov till förbättringsprogram för offentliga utemiljöer. Arbetet grundar sig i en identifierad kunskapslucka vad det gäller planer...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Urban and Rural Development
2017
|
| Materias: |
| _version_ | 1855571685290278912 |
|---|---|
| author | Jerrås, Jessica |
| author_browse | Jerrås, Jessica |
| author_facet | Jerrås, Jessica |
| author_sort | Jerrås, Jessica |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Syftet med detta arbete var att med enkla medel ta del av ungdomars åsikter och upplevelser av utemiljön
i sitt närområde, för att pröva hur deras berättelser kan ge upphov till förbättringsprogram för
offentliga utemiljöer. Arbetet grundar sig i en identifierad kunskapslucka vad det gäller planering med
hänsyn till målgruppen ungdomar. Arbetet utgår från Löten, en stadsdel cirka tre kilometer utanför
Uppsalas stadskärna och bygger på en kartbaserad intervjuunderökning med en grupp ungdomar.
Kartorna anvädes som medel för att identifiera positiva och negativa platser i Löten. Ungdomarna fick
markera ut platser samt försöka förklara sin uppfattningar. Intervjuundersökningen gav information om
hur ungdomarna använder och uppfattar utemiljöerna samt vilka typer av önskemål de hade på förbättringar.
Efter intervjuundersökningen gjordes platsbeskrivningar av de markerade platserna med syftet att
hitta förklaringar till ungdomarna upplevelser. I detta moment användes landskapsarkitektens redskap
genom att bland annat inventera siktlinjer, rumsligheter och barriäer. Platserna analyserades sedan med
utgångspunkt i dels intervjun och dels platsbeskrivningarna. Arbetet resulterade i två programförslag
för de, enligt ungdomarna, negtiva platserna i Löten. På så vis redovisas hur man med enkla metoder
kan använda sig av ungdomars perspektiv i ett inledande skede av en förändringsprocess. Dialogen med
ungdomarna var av central betydelse för att fånga upp sådan information som inte går att se med blotta
ögat ute i stadsdelen. Intervjuundersökningen var också vägledande för var olika förbättringar kunde
behövas. Platsbeskrivningsskedet var ett viktigt komplement till intervjuundersökningen för att kunna
ta fram förslag gällande den fysiska miljön. Ungdomarnas berättelser hade nämligen sällan en direkt
koppling till platsens fysiska egenskaper utan handlade mer om platstillhörighet, rykten och känslor.
Intervjuundersökningen resulterade i flera intressanta kunskaper om hur denna grupp ungdomar upplever
och använder offentliga utemiljöer. Bland annat visade det sig att trygghetsaspekten var av central betydelse
för om ungdomarna. Samt att ungdomarna gärna spenderar mycket av sin tid ute på de offentliga
platserna. Deras önskemål handlade nämligen ofta om att göra utevistelsen mer bekväm. Målgruppens
frekventa brukande av olika offentliga utemiljöer argumenterar för att just ungdomsperspektivet är av
stor betydelse då man planerar och förvaltar offentliga utemiljöer. |
| format | M2 |
| id | RepoSLU10406 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2017 |
| publishDateSort | 2017 |
| publisher | SLU/Dept. of Urban and Rural Development |
| publisherStr | SLU/Dept. of Urban and Rural Development |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU104062017-07-06T11:28:15Z Ungdomars landskap : att se och förbättra utemiljöer utifrån ungdomars perspektiv Landscape of the youth : to see and improve outdoor environments based on a youth perspective Jerrås, Jessica Dialog Förvaltning Offentliga utemiljöer Planering Ungdomar Syftet med detta arbete var att med enkla medel ta del av ungdomars åsikter och upplevelser av utemiljön i sitt närområde, för att pröva hur deras berättelser kan ge upphov till förbättringsprogram för offentliga utemiljöer. Arbetet grundar sig i en identifierad kunskapslucka vad det gäller planering med hänsyn till målgruppen ungdomar. Arbetet utgår från Löten, en stadsdel cirka tre kilometer utanför Uppsalas stadskärna och bygger på en kartbaserad intervjuunderökning med en grupp ungdomar. Kartorna anvädes som medel för att identifiera positiva och negativa platser i Löten. Ungdomarna fick markera ut platser samt försöka förklara sin uppfattningar. Intervjuundersökningen gav information om hur ungdomarna använder och uppfattar utemiljöerna samt vilka typer av önskemål de hade på förbättringar. Efter intervjuundersökningen gjordes platsbeskrivningar av de markerade platserna med syftet att hitta förklaringar till ungdomarna upplevelser. I detta moment användes landskapsarkitektens redskap genom att bland annat inventera siktlinjer, rumsligheter och barriäer. Platserna analyserades sedan med utgångspunkt i dels intervjun och dels platsbeskrivningarna. Arbetet resulterade i två programförslag för de, enligt ungdomarna, negtiva platserna i Löten. På så vis redovisas hur man med enkla metoder kan använda sig av ungdomars perspektiv i ett inledande skede av en förändringsprocess. Dialogen med ungdomarna var av central betydelse för att fånga upp sådan information som inte går att se med blotta ögat ute i stadsdelen. Intervjuundersökningen var också vägledande för var olika förbättringar kunde behövas. Platsbeskrivningsskedet var ett viktigt komplement till intervjuundersökningen för att kunna ta fram förslag gällande den fysiska miljön. Ungdomarnas berättelser hade nämligen sällan en direkt koppling till platsens fysiska egenskaper utan handlade mer om platstillhörighet, rykten och känslor. Intervjuundersökningen resulterade i flera intressanta kunskaper om hur denna grupp ungdomar upplever och använder offentliga utemiljöer. Bland annat visade det sig att trygghetsaspekten var av central betydelse för om ungdomarna. Samt att ungdomarna gärna spenderar mycket av sin tid ute på de offentliga platserna. Deras önskemål handlade nämligen ofta om att göra utevistelsen mer bekväm. Målgruppens frekventa brukande av olika offentliga utemiljöer argumenterar för att just ungdomsperspektivet är av stor betydelse då man planerar och förvaltar offentliga utemiljöer. The purpose of this work was to, with limited resources, study the youths opinions and perception of the outdoors environment in their neighbourhood. The work aimed to test how their stories can give rise to improvement programs of public places. The reason for the work is based on the knowledge gap that exists when it comes to planning with regard to teenagers. The work is concentrated on Löten, a neighbourhood about three kilometers outside Uppsala city center. It is built upon a map based interview study with a group of teenagers. The maps were used to identify positive and negative places in Löten because the participants were asked to highlight these areas. The teenagers were also asked to describe and explain their experiences of the highlighted places. The survey provided information on how the participants perceive and use the outdoor environment as well as what ideas they had for improvement. Site descriptions of the selected places were made with the purpose of finding explanations to their experiences. Conventional tools of the the landscape architect were used to study sight lines, barriers and spaces. The sites were then analyzed on the basis of the interviews and the site descriptions. The work resulted in two proposals for improvement of the negative places in Löten. The work is therefore an example of how to use a youth perspective during the initial stage of a change process. The dialogue with the youths was crucial to capture information about the neighbourhood that can not be seen with the naked eye. The interview survey showed where different improvements may be needed. The site description stage was an important complement to the interview survey in order to be able to make proposals regarding the physical environment. Sense the teenagers stories rarely had a connection to the physical characteristics of the place, but instead told more about sense of belonging, rumors and feelings. The interview survey resulted in several interesting knowledges on how the youth experience and uses public outdoor environments. Sense of security was one of the major concerns for the teenagers. The study also showed the teenagers desire to spend a lot of their time in the public places. Their ideas for improvement were often linked to making the outdoor areas more comfortable. The target group’s frequent use of the public outdoor environments reinforces the importance of a youth perspective while planning and managing public outdoor environments. SLU/Dept. of Urban and Rural Development 2017 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/10406/ |
| spellingShingle | Dialog Förvaltning Offentliga utemiljöer Planering Ungdomar Jerrås, Jessica Ungdomars landskap : att se och förbättra utemiljöer utifrån ungdomars perspektiv |
| title | Ungdomars landskap : att se och förbättra utemiljöer utifrån ungdomars perspektiv |
| title_full | Ungdomars landskap : att se och förbättra utemiljöer utifrån ungdomars perspektiv |
| title_fullStr | Ungdomars landskap : att se och förbättra utemiljöer utifrån ungdomars perspektiv |
| title_full_unstemmed | Ungdomars landskap : att se och förbättra utemiljöer utifrån ungdomars perspektiv |
| title_short | Ungdomars landskap : att se och förbättra utemiljöer utifrån ungdomars perspektiv |
| title_sort | ungdomars landskap : att se och förbättra utemiljöer utifrån ungdomars perspektiv |
| topic | Dialog Förvaltning Offentliga utemiljöer Planering Ungdomar |