Djurskyddsinspektörernas checklistor : utvärdering av skalor
Hållning av lantbruksdjur är vanligt förekommande runt om i världen och på grund av detta har olika lagar, förordningar och föreskrifter stiftas för att säkerställa en acceptabel nivå av vård och behandling av djur. I Sverige kontrollerar djurskyddsinspektörer att dessa lagar, förordningar och fö...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Animal Environment and Health (until 231231)
2017
|
| Materias: |
| Sumario: | Hållning av lantbruksdjur är vanligt förekommande runt om i världen och på grund
av detta har olika lagar, förordningar och föreskrifter stiftas för att säkerställa en
acceptabel nivå av vård och behandling av djur. I Sverige kontrollerar djurskyddsinspektörer
att dessa lagar, förordningar och föreskrifter följs och under dessa kontroller
följer djurskyddsinspektörerna checklistor ifrån Jordbruksverket. Dessa
checklistor har fyra olika svarsalternativ per kategori; ja, nej, inte kontrollerad och
inte aktuell. Problemen med att bara ha alternativen ja och nej kan innebära att kontrollen
med dagens checklistor inte visar hur bra djurvälfärden är på en skala, utan
bara om djurskyddskraven uppfylls. I detta kandidatarbete kommer skalor och möjligheten
att implementera dessa skalor i checklistorna att utforskas och utvärderas.
Detta kandidatarbete kommer att fokusera på åtta olika djurslag; hund (Canis lupus
familiaris), get (Capra aegagrus hircus), får (Ovis orientalis aries), häst (Equus
ferus caballus), nötkreatur (Bos taurus), gris (Sus scrofa domestica), katt (Felis catus)
och fjäderfä såsom slaktkyckling (Gallus gallus domesticus) och värphöns
(Gallus gallus domesticus) och arbetet kommer att undersöka och diskutera de djurbaserade
måtten; hullbedömning, renlighet, fothälsa och social kontakt. Även antalet
selekterade djur för kontroll kommer att utforskas för att utvärdera en möjlig
implementering. Det finns flera olika typer av skalor inom de olika områdena, flest
inom hullbedömning och minst inom social kontakt. Resultatet av detta arbete är att
5-gradiga skalor skulle kunna användas för hullbedömning, social kontakt och överväxta
fötter samt att 3-gradiga skalor skulle kunna användas för renlighet, hälta och
fotskador. Antalet djur som ska kontrolleras per kontroll ska vara relaterat till antalet
djur i besättningen. Inom vissa områden såsom hullbedömning skulle en implementering
kunna ske direkt, medan områden så som social kontakt skulle behöva mer
forskning för framtida implementering. Implementering av dessa skalor kommer
inte bara att underlätta för djurägarna och djurskyddsinspektörerna, utan skulle även
kunna underlätta på rättegångar för djurskyddsärenden. |
|---|