Kognitiva funktionsvariationer i kollektivtrafiken
Denna kvalitativa studie kartlägger svårigheter som kan uppstå i samband med resor i kollektivtrafik hos individer med kognitiva funktionsvariationer och konsekvenser av det. Den ger också förslag på hur dessa svårigheter kan överbryggas med alternativa insatser i kollektivtrafiksystem. Historiskt s...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | H2 |
| Language: | Inglés Swedish |
| Published: |
SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
2017
|
| Subjects: |
| _version_ | 1855571631314829312 |
|---|---|
| author | Joelsson, Ida |
| author_browse | Joelsson, Ida |
| author_facet | Joelsson, Ida |
| author_sort | Joelsson, Ida |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Denna kvalitativa studie kartlägger svårigheter som kan uppstå i samband med resor i kollektivtrafik hos individer med kognitiva funktionsvariationer och konsekvenser av det. Den ger också förslag på hur dessa svårigheter kan överbryggas med alternativa insatser i kollektivtrafiksystem. Historiskt sett har individer med kognitiva funktionsvariationer haft låg fokus i den fysiska miljön. Studien har därför som syfte att synliggöra denna grupp människor i den fysiska planeringen. Genom kvalitativa intervjuer med intresseorganisationer som stödjer grupper med kognitiva funktionsvariationer har deras användarperspektiv ringats in och lyfts fram. Studien visar att svårigheter i samband med resor inte bara förekommer hos personer med kognitiva funktionsvariationer - de kan också förekomma hos andra medresenärer utan några funktionshinder. Svårigheterna ligger snarare i den enskilde individens erfarenhet och bakgrund i kombination med förmågan att orientera sig under rådande omständigheter på plats. I studien har tre mentala barriärer som svårigheter ofta uppstår i relation till identifierats. De utmärkande barriärerna är sociala interaktioner, informationsflöde och komplexa miljöer. Personer som har svårt att vistas i miljöer där oförutsedda situationer kan uppstå riskerar att få sitt självständiga resande begränsat. Likaså gäller det individer som har svårt att tyda och sortera information alternativt har svårt eller oförmåga att interagera med andra människor. Dessa mentala barriärer kan dock överbryggas om det finns ett brett utbud av hjälpmedel som kompletterar och understödjer varandra och som motverkar svårigheterna från att uppstå. Hur det kan se ut rent konkret går inte att fastslå då det handlar om dynamiska och situationsbundna lösningar, men på ett övergripande plan handlar det om hjälpmedel som tar hänsyn till människans alla sinnen och som är konsekventa. Förhoppningen hos intresseorganisationer är att skräddarsydd teknikutveckling ska förbättra tillvaron för personer med kognitiva funktionsvariationer i kollektivtrafiken och där teknologin inte räcker till ska assistans från kollektivtrafikpersonal fortfarande finnas att tillgå. Mest önskvärt hos intresseorganisationerna är att kunskap och förståelse för olika kognitiva funktionsvariationer i trafiksammanhang ska öka hos kollektivtrafikpersonal, medpassagerare och planerare. Vid ökad insikt ges bättre förutsättning för dem att kunna hjälpa till och stötta individer med kognitiva funktionsvariationer i kollektivtrafiken. |
| format | H2 |
| id | RepoSLU10058 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Inglés swe |
| publishDate | 2017 |
| publishDateSort | 2017 |
| publisher | SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU100582017-04-06T07:51:43Z Kognitiva funktionsvariationer i kollektivtrafiken Cognitive disabilities in public transportations Joelsson, Ida användbarhet användarperspektiv kognitiva funktionsvariationer kollektivtrafik mentala barriärer mental tillgänglighet orienteringsförmåga Denna kvalitativa studie kartlägger svårigheter som kan uppstå i samband med resor i kollektivtrafik hos individer med kognitiva funktionsvariationer och konsekvenser av det. Den ger också förslag på hur dessa svårigheter kan överbryggas med alternativa insatser i kollektivtrafiksystem. Historiskt sett har individer med kognitiva funktionsvariationer haft låg fokus i den fysiska miljön. Studien har därför som syfte att synliggöra denna grupp människor i den fysiska planeringen. Genom kvalitativa intervjuer med intresseorganisationer som stödjer grupper med kognitiva funktionsvariationer har deras användarperspektiv ringats in och lyfts fram. Studien visar att svårigheter i samband med resor inte bara förekommer hos personer med kognitiva funktionsvariationer - de kan också förekomma hos andra medresenärer utan några funktionshinder. Svårigheterna ligger snarare i den enskilde individens erfarenhet och bakgrund i kombination med förmågan att orientera sig under rådande omständigheter på plats. I studien har tre mentala barriärer som svårigheter ofta uppstår i relation till identifierats. De utmärkande barriärerna är sociala interaktioner, informationsflöde och komplexa miljöer. Personer som har svårt att vistas i miljöer där oförutsedda situationer kan uppstå riskerar att få sitt självständiga resande begränsat. Likaså gäller det individer som har svårt att tyda och sortera information alternativt har svårt eller oförmåga att interagera med andra människor. Dessa mentala barriärer kan dock överbryggas om det finns ett brett utbud av hjälpmedel som kompletterar och understödjer varandra och som motverkar svårigheterna från att uppstå. Hur det kan se ut rent konkret går inte att fastslå då det handlar om dynamiska och situationsbundna lösningar, men på ett övergripande plan handlar det om hjälpmedel som tar hänsyn till människans alla sinnen och som är konsekventa. Förhoppningen hos intresseorganisationer är att skräddarsydd teknikutveckling ska förbättra tillvaron för personer med kognitiva funktionsvariationer i kollektivtrafiken och där teknologin inte räcker till ska assistans från kollektivtrafikpersonal fortfarande finnas att tillgå. Mest önskvärt hos intresseorganisationerna är att kunskap och förståelse för olika kognitiva funktionsvariationer i trafiksammanhang ska öka hos kollektivtrafikpersonal, medpassagerare och planerare. Vid ökad insikt ges bättre förutsättning för dem att kunna hjälpa till och stötta individer med kognitiva funktionsvariationer i kollektivtrafiken. This qualitative study examines difficulties that can be experienced in the public transportation systems by people with cognitive disabilities, and the consequences of it. The study also gives recommendations of alternative measures to be taken for the public transportation system that can be helpful to overcome these different types of issues. Throughout history, the focus on this group of people in Sweden has been rather low within the field of planning of the built environment. Therefore, this study aims to especially highlight this group of people. In total, fifteen qualitative interviews have been done with organizations that support groups with cognitive disabilities, in order to better take into account their user perspective. The study shows that difficulties associated with travels not only occur to people with disabilities - it also happens to fellow travelers without any disabilities. It rather lies in the individuals’ experiences and their background, combined with the circumstances of the traffic environment. In the public transportation system, there are three mental barriers that particularly stand out. These three main barriers associated with difficulties are: social interactions, flow of information and complex environments. People who have difficulties in adapting to environments where unexpected situations may happen have a higher risk of getting their independent travelling affected. The same goes for travelers that have problems with understanding the given information, or are unable to connect with other people. These mental barriers can be overcome if there are a wide range of tools to prevent problems from occurring. It is not possible to determine exactly how these tools may work since they have to be dynamic and context-based but they should take people’s different senses into account. The organizations that have been contacted are hoping that the technology in the future will improve the situations for individuals with disabilities. In situations when the technology is not enough, they still want assistance from staff that can help people with disabilities on spot. Most of all these organizations are hoping that staff, other travelers and urban planners will get a better insight in how it is to be traveling with cognitive disabilities, so that in the future the public transportation systems can be improved for people with cognitive disabilities. SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) 2017 H2 eng swe https://stud.epsilon.slu.se/10058/ |
| spellingShingle | användbarhet användarperspektiv kognitiva funktionsvariationer kollektivtrafik mentala barriärer mental tillgänglighet orienteringsförmåga Joelsson, Ida Kognitiva funktionsvariationer i kollektivtrafiken |
| title | Kognitiva funktionsvariationer i kollektivtrafiken |
| title_full | Kognitiva funktionsvariationer i kollektivtrafiken |
| title_fullStr | Kognitiva funktionsvariationer i kollektivtrafiken |
| title_full_unstemmed | Kognitiva funktionsvariationer i kollektivtrafiken |
| title_short | Kognitiva funktionsvariationer i kollektivtrafiken |
| title_sort | kognitiva funktionsvariationer i kollektivtrafiken |
| topic | användbarhet användarperspektiv kognitiva funktionsvariationer kollektivtrafik mentala barriärer mental tillgänglighet orienteringsförmåga |