Rhipicephalus microplus inverkan på nötboskap
SAMMANFATTNING Rhipicephalus (Boophilus) microplus, cattle tick, är en vitt spridd fästingart som angriper bland annat nötboskap. Ofta fokuseras det på de sjukdomar som fästingen är vektor för, men syftet i den här uppsatsen är att belysa effekten av själva fästingen på boskap. Informationshämtn...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Animal Environment and Health (until 231231)
2017
|
| Materias: |
| Sumario: | SAMMANFATTNING
Rhipicephalus (Boophilus) microplus, cattle tick, är en vitt spridd fästingart som angriper
bland annat nötboskap. Ofta fokuseras det på de sjukdomar som fästingen är vektor för, men
syftet i den här uppsatsen är att belysa effekten av själva fästingen på boskap.
Informationshämtning har skett genom en litteraturstudie. I det här arbetet har frågan om hur
fästingens parasitism påverkar boskap har produktionspåverkan studerats. Flertalet studier har
dragit slutsatsen att fästingangrepp har negativ inverkan på nötboskap med symtom som
minskad viktuppgång och försämrad mjölkavkastning. Effekterna av fästingangreppet tycks
bestå av dels en specifik effekt genom den anemi som kan uppstå då blodmål tas från
värddjuret, men även en metabolisk effekt som leder till bland annat hypoalbuminemi samt
anorexia. Mekanismen som ligger bakom de metaboliska störningarna är inte noga studerad,
men föreslås kunna orsakas av ett toxin producerat av fästingen. En förvärvad immunitet mot
R. microplus återfinns hos vissa boskap, och tros vara bättre hos Bos indicus jämfört med Bos
taurus. Frågan varför en förvärvad immunitet skiljer sig mellan raser behandlas i uppsatsen,
med fokus på om det finns någon skillnad och i så fall vad den utgörs av. Det verkar som att
B. indicus har en bättre förmåga att motstå fästingangrepp, och det genom att förhindra att
fästingen lyckas bita sig fast i huden. Den immunologiska orsaken till detta är ännu oklar. Hos
B. taurus har cellmedierade hypersensitivitetsreaktioner observerats i samband med
fästingbett, en reaktion som inte har hittats hos B. indicus. Den förvärvade immuniten verkar
vara genetiskt kopplad och ärftlig, men påverkas även av faktorer som klimat och djurets
pälstyp. Som bakgrund behandlas kort nötboskapens ursprung i den här uppsatsen, och enligt
den troligaste teorin har B. taurus och B. indicus skilda ursprung, med början i två olika arter
av uroxe. I enlighet med det har B. indicus och R. microplus ursprung ur samma område,
södra Asien, till skillnad från B. taurus. Det är möjligt att en samevolution har skett, vilket har
gett B. indicus bättre försvar mot angrepp av R. microplus. |
|---|